Svenska Aerogel AB vill att Gävle ska bli ett högteknologiskt centrum för utveckling av nästa generations material.
Det började som ett forskningsprojekt på KTH och Högskolan i Gävle år 1997. Efter tolv år tyckte de inblandade forskarna att det var dags att kommersialisera Quartzene, ett kiselbaserat aerogel-liknande material vars främsta användningsområden finns inom isolering, eller som egenskapsförbättrare i andra material som betong, keramiska material, färger och ytbeläggningar, samt inom luft- och vätskefiltrering. Det registrerade varumärket Quartzene är resultatet av den patenterade tillverkningsmetoden som forskarna utvecklat.
– Det var 2010 som företagsverksamheten etablerades mer ordentligt. En extern vd anställdes, samt jag själv och ytterligare en person. Mellan 2010 och 2014 har vi gått från tre till åtta anställda och hoppas på fortsatt expansion framöver, säger Susanne Hedblom, marknadschef på Svenska Aerogel AB.
Kunddriven utveckling
Med tanke på att många av dagens material, inte minst isoleringsmaterial, är så optimerade som det går ligger utvecklingen i att skapa nya material. Det är här som aerogeler kommer in i bilden.
Genom att integrera aerogeler i exempelvis mineralull och vakuumpaneler finns möjlighet att skapa produkter med en isoleringsförmåga 2-3 gånger bättre än traditionella lösningar.
Potentiella kunder är företag som vill förbättra material de redan har eller vill ta fram helt nya material. Och det råder stor efterfrågan, särskilt på isoleringssidan. Med Svenska Aerogels tillverkningsmetod är priset inte heller en avgörande faktor, då den kan sänka produktionskostnaden jämfört med traditionell tillverkning av aerogeler med nära 90 procent.
– Vi är inne i en väldigt intressant period där utvecklingen drivs i samarbetsprojekt med stora multinationella företag, samtidigt som vi sätter upp vår pilotlina. Här kommer Quartzene-materialen att kunna varieras utifrån slutapplikationen. Det kan till exempel göras tunnare, ges större inre yta eller optimala isoleringsegenskaper. Det är en flexibel process där nya typer av material testas och byts ut. Vi kallar det en ”mönster”-fabrik, förklarar Susanne Hedblom.
Svensk Aerogels ambition är att skapa ett materialteknologiskt centrum i Gävle där akademi och företag kan mötas och genom samarbeten ta materialvetenskapen kring Quartzene till industrialisering.
– Vi har ett brett akademiskt nätverk där KTH, Ångströmlaboratorierna vid Uppsala Universitet är de närmaste partnerna, men flera utländska universitet och Högskolan i Gävle ingår och skulle kunna utgöra navet i interaktionen mellan akademi och företag, tillägger hon.
Fullskalig produktion 2015
Tanken är att en fabrik för produktion av Quartzene ska vara i drift runt årsskiftet 2015/16. Tillverkningen planeras ligga i anslutning till nuvarande forskning och utveckling i Gävle.
Förra året inledde Svenska Aerogel även ett samarbete med ett turkiskt företag för att få fram en slutapplikation för den turkiska marknaden. Ambitionen är att under 2015 sätta upp en fabrik även där.
Förutom kundfinansiering har Svenska Aerogel AB erhållit stödpengar från Energimyndigheten och Vinnova, samt från EU.
