Tanken på att ryssen ska komma är inte ny. Den rädslan har funnits i Sverige och Norden under de senaste 50 åren, minst.
Vad händer nu när ryssen verkligen kommit? Nu när vi lever mitt uppe i det? Hur ska Sverige förhålla sig till kriget som pågår här och nu, samt de hot som kan finnas på horisonten?
– Det viktigaste vi kan göra som nation är att rusta upp vårt försvar och förbereda oss så långt det bara är möjligt på att delta i strid som fullvärdig Natomedlem. Det vill säga, vi behöver stärka Sveriges totalförsvar, säger Paasikivi.
Ett starkt totalförsvar bygger på mycket mer än en stark försvarsmakt. Det är flera nivåer det gäller. Försvarsmakten har sitt uppdrag och rustar för fullt. Uppdraget för försvarsföretagen är att utveckla materiel så fort det går. Uppdraget för andra företag är att säkerställa motståndskraft, se över sin säkerhet och skydda känsliga data. Kommunerna behöver se över alla möjligheter att ta hand om invånarna i kris- och krigstid. Gemene man behöver förbereda sig genom att bunkra vatten och mat, bland annat.
Vad händer på högsta nivån?
– En av de viktigaste frågorna för Försvarsmakten är att kunna handla upp materiel inom rimlig tid. Som det är idag finns det komplexa regelverk som försvårar upphandlingar, sinkar dem rentav. Politiken behöver gynna snabbare upphandlingar. Det är helt avgörande. Samtidigt behöver försvarsföretagen skynda på sin utveckling av ny materiel och möjligen då genom olika typer av stöd som ännu inte finns men som man bör ta en titt på, säger Paasikivi.
Utanför Försvarsmaktens område ligger världshandeln. Den kan enligt Paasikivi ställa till det rejält för en nation, hela regioner och kontinenter, som vill rusta upp totalförsvaret.
– Min största oro just nu kretsar kring Trump och USA. Vad händer egentligen där borta? Kommer Trump att öppna handelskanaler med Ryssland? I så fall faller hela sanktionsprogrammet och vi får en handel som rustar upp vår fiende. En starkare fiende med ännu högre beredskap är ett hot som kan minskas om vi tänker rätt nu kring handel och hur vi ska agera internationellt. Men det gäller att alla Natoländer drar åt samma håll i så fall, att man ser till helheten och har en stark utrikespolitik.
Kan man värja sig från riskerna med att USA skulle börja handla med Ryssland?
– Det verkar inte som att vi som enskilt land, eller ens som ett enat Europa, kan påverka presidenten i USA. Men förhoppningsvis kan vi göra det som ett enat europeiskt Nato, med flera stora ledare som fortsatt talar för handelsförbud med Ryssland, och jag talar då om samma ledare som var med Zelenskyj i Vita huset. Att vädja till Trumps bättre natur verkar inte fungera. Därför måste vi istället dra fördel av hans missnöje med Putin. Detta är en extremt komplex fråga, men enkelt uttryckt skulle jag säga att Trumps extrema kommersiella intressen överskuggar världens säkerhet. Att möta ett sådant hot är ingen lätt sak. Det vi kan hoppas på är att våra ledare bland de europeiska Natoländerna kan göra skillnad och understryka Putins tillkortakommanden inför Trump. Han måste kunna se att europeisk och amerikansk säkerhet hänger ihop.
Vilken roll ska Sverige ha i det nuvarande kriget?
– Vi ska göra så stor nytta vi kan inom ramen för Natos försvarsplanering. Återigen handlar det om att rusta upp vårt försvar med kompetens och materiel. Att bygga ett starkare Sverige genom ett starkare totalförsvar, som det fastslås i artikel 3. Att då ha så sega processer gällande upphandlingar håller inte. Här finns en hel del att göra. Det är en del av det.
Det finns fler dimensioner?
– Självklart. En annan del är att Sverige ska vara beredda på krig, även om vi inte befinner oss i krig just nu. Hur ska vi då göra? Jo, det viktigaste är att leva så normalt vi kan, fortsätta gå till jobbet, fortsätta bygga en stark ekonomi och ett starkt Sverige. I det ingår energi- och infrastruktursatsningar, utbildning, kommunal service, industri, jobb – allt som bygger ett starkt och motståndskraftigt samhälle, avslutar Paasikivi med.
Utgåva Nr 1 2026
Bilaga Företagsnytt
Fotograf Emil Larsson
Dela artikeln
