Region Gotlands hamnar har linjetrafik, kryssningstrafik, bulk- och oljetrafik, fritidsbåtar och statsfartyg – hela segmentet inom sjöfart med andra ord.
– Med det säkerhetspolitiska läget har betydelsen av att ha bra hamnar ute på en ö mitt i Östersjön ökat markant. Vi har ökat vår beredskap baserat på det och har en omfattande verksamhet kopplat till försvaret, säger Mats Eriksson, hamnchef Region Gotland.
Mats fortsätter med att säga att han har regionens absolut bästa jobb.
– Jag har det bästa jobbet för att alla på Gotland är beroende av vår verksamhet och mina fantastiska medarbetare. Nästan alla varor till och från ön går via en hamn. Vår viktigaste uppgift är att trygga en stor hamnkapacitet för att det ska vara möjligt för vårt näringsliv att växa. Det ska vara enkelt att nyttja hamnarna och ta del av vår service.
Stark koppling mellan hamnens och näringslivets utveckling
Region Gotlands strategiska hamnar är Visby, Klintehamn och Slite.
– Att det finns en stark koppling mellan vår utveckling och näringslivets utveckling är solklart. Om vi ser på Sverige som helhet så går cirka 90 procent av alla varor vi importerar respektive exporterar via en hamn. På Gotland är det nästan 100 procent. En mycket liten del går via flyget – men det är oerhört viktigt att vi har den möjligheten också, säger Mats.
Flyget och färjan kompletterar varandra mycket bra och Gotland behöver båda möjligheterna, tycker han.
– Vi konkurrerar inte – vi kompletterar varandras verksamheter. Man kan säga att färjetrafiken är vår osynliga landsväg. Flera gånger per dag reser människor till och från Gotland, och vi skickar ett stort antal varor med färjan samtidigt. Näringen är beroende av oss, men vi är också beroende av att näringen växer och behöver våra tjänster.
Gotland är exempelvis en stor livsmedelsproducent och behöver pålitliga hamnar för att maten ska nå kunder på fastlandet. På Gotland tillverkas också mycket bulkvaror från skogs- och jordbruk, som skeppas ut via Klintehamn. Där har man sett en stor ökning under de senaste åren. Idag hanteras knappt 300 000 ton bulkvaror i Klintehamn.
– Vi mellanlagrar inget. Vår hamnkapacitet är till enbart för Gotlands behov. Vi har därför alla möjligheter att vidareutveckla och stärka vårt erbjudande mot Gotlands näringsliv och till gotlänningarnas fördel. Vi är till för dem, och deras behov är vårt existensberättigande.
Flera utvecklingsspår för framtiden
Det finns många tänkbara utvecklingsmöjligheter för framtiden. Ett spår är vindkraftsparker till havs. Om det skulle beslutas att byggas så skulle Gotlands hamnar mycket väl kunna bli servicenoder för det. Mats ser det som en stor möjlighet. Både för hamnarna men också för näringslivet och ön som helhet. Ett annat spår är den fortsatt ökande livsmedelsproduktionen respektive bulkvaror.
2025 var ett magiskt år för Visby hamn, som passerade två miljoner passagerare via linjetrafiken och kryssningstrafiken. Här ser Mats också en stor tillväxtpotential.
För att möta framtiden görs en rad större investeringar i hamnarna. Ett större landområde ska fyllas ut i Visby hamn för att göra plats för mer logistik, samt skapa yta för utveckling av framtidens bränsle till fartygen. En annan investering är en landelsanslutning på kryssningskajen redan till 2030. Ytterligare en investering handlar om att säkerställa vattendjupet i hamnarna, därför pågår muddring i flera hamnar just nu.
– Vi gör saker hela tiden, understryker Mats. Vi ser mycket ljust på framtiden för Gotlands näringsliv, och med det kommer vi också behöva växa och utveckla vår kapacitet. Det strävar vi efter hela tiden.
