Chalmers tekniska högskola är en av våra starkaste drivkrafter för hållbar utveckling ur flera perspektiv. Här utbildas framtidens experter inom byggteknik och design med fokus på det hållbara samhället. Hållbarhetsfrågor genomsyrar numera samtliga program och kurser vid Chalmers, inte minst inom institutionerna bygg- och miljöteknik samt arkitektur.
Chalmers har tagit fram nya grunder för samverkan mellan institutionerna för bygg- och miljöteknik samt arkitektur. Man har bl.a. tagit fram ett gemensamt program för att tydliggöra hur arkitektur och byggteknik tillsammans skapar grundernas för ett hållbart samhällsbyggande.
Programmet, benämnt Arkitektur och teknik, skapades också mycket baserat på efterfrågan från näringslivet. Utbildningen är idag en av institutionernas mest sökta, programmet knyter in flera intresseområden som tillsammans verkar i enlighet med Chalmers övergripande vision om hållbar utveckling.
Mer än vacker vision
Chalmers har tagit fram åtta styrkeområden som ska prägla och vägleda forskningen och framförallt maximera nyttan av den. Både Institutionen för bygg- och miljöteknik och Institutionen för arkitektur har en stark förankring i flera styrkeområden, där Hållbar samhällsbyggnad kanske är det mest framträdande.
– Vi arbetar med hållbarhet i vid bemärkelse, förklarar Nina Ryd, som har det övergripande ansvaret för styrkeområdet Hållbar samhällsbyggnad. I korthet handlar det om att skapa en god livsmiljö med långsiktig god hushållning av våra naturresurser.
Inom Hållbar samhällsbyggnad fokuserar man på de tre profilerna infrastruktur, energi i byggnader samt processer och planering för hållbar samhällsutveckling.
– Vi arbetar tvärdisciplinärt och involverar flera institutioner, bl.a. institutionerna bygg- och miljöteknik samt arkitektur. Ambitionen är att hitta gemensamma grunder att stå på som gynnar framtida forskningsprojekt.
Ett exempel på en gemensam frågeställning är problemet med förtätning i städer, här arbetar Chalmers gränsöverskridande mellan institutionerna. Samtidigt finns en tydlig koppling till näringslivet genom Johanneberg Science Park som nu är under uppbyggnad.
– Johanneberg blir en gemensam mötesplats för forskare och yrkesverksamma med fokus på samhällsbyggnad och relaterade frågor som bl.a. energi och material samt resursoptimering, konstaterar Nina Ryd.
Framtidens samhälle byggs idag
Catharina Dyrssen, prefekt för Institutionen för arkitektur, berättar att för bara tio år sedan fanns enbart en grupp inom arkitektur som drev frågan kring hållbar utveckling. Idag genomsyrar hållbarhet allt man gör i form av utbildning och forskning.
– Vi strävar efter att utbilda framtidens arkitekter, kommenterar Catharina. De ska ha en bredare kompetens med kunskap om hållbar utveckling på alla nivåer. Det gäller dels hur en byggnad designas för hållbarhet, och dels hur väl den passar in i sin omgivning. Programmet Arkitektur och teknik inbegriper stadsplanering med ett nytt perspektiv där hållbar urban utveckling är kärnan.
Arkitekt är ett framtidsyrke med ny prägel, det handlar idag om mer än att rita vackra hus. Framtidens arkitekter ska kunna hantera komplexa samhälls- och stadsbyggnadsfrågor som ställer höga krav både när det gäller strategisk planering och design.
Gemensamma kontaktytor
Björn Engström, vice Prefekt för Institutionen för bygg- och miljöteknik, redogör för de tre gemensamma kontaktytor som har identifierats för institutionerna för bygg- och miljöteknik och arkitektur. Kontaktytorna benämns som Byggnaden, Staden och Rummet.
– Vi arbetar med de olika utmaningarna när det gäller hållbar utveckling ur alla tre perspektiven, säger Björn. Vi utesluter inte möjligheten att denna samverkan kan leda till att vi introducerar nya tvärdisciplinära utbildningsprogram framöver.
Inom Bygg- och miljöteknik finns idag sex avdelningar med olika inriktningar, allt från geologi och geoteknik, vatten och miljöteknik till konstruktion och teknisk akustik täcks in.
– Samhällsbyggnad är ett område som fått en omstart, vi gör om och vidareutvecklar våra utbildningar för att passa dagens efterfrågan, upplyser Björn Engström.