Tis 29 nov / År 40 / Nr 4 2022

Den nya tidens språkutbildningar är till för alla

Institutionen för språk och litteratur vid Linnéuniversitetet möter näringslivet med sitt breda utbud av distanskurser. Genom att ett stort antal kurser går på deltid nås en större målgrupp där näringslivets alla grenar finns representerade. Geografiska gränser suddas ut och studenter från hela världen integrerar via virtuella miljöer vid institutionen.

Idag erbjuds hela grundkurser i bl.a. spanska och engelska på distans, affärsinriktad engelska finns som helt internetbaserade kurser där studenterna interagerar med sina lärare via en nätplattform som liknar en interaktiv spelmiljö.

Studenter från hela världen integrerar i virtuell miljö
De affärsinriktade distanskurserna Business Writing och Business Talking är helt internetbaserade. Lärare David Richardson, som ansvarar för båda kurserna, berättar att målgruppen är professionella i Sverige och över hela världen.
Business Writing var en av landets första nätbaserade utbildningar. Hela kursen går via nätet, alla övningar, lektioner och workshops sker online i en integrerad miljö.
– Vi har skapat tre uppdiktade exempelföretag inom skilda branscher för att illustrera olika behov. Studenterna får med stor kreativitet analysera behoven och kommunicera i miljöer där det är naturligt att man använder engelska, förklarar Richardson.
Arbetslaget för Business Writing består förutom av David Richardson av lärare i Australien, Spanien och Nya Zeeland.
– Våra studenter är allt från högre tjänstemän på stora och medelstora företag samt entreprenörer som t.ex. fotografer till studenter inom företagsekonomi. Ett problem för många är att man är duktig på att kommunicera på engelska i allmänhet, men har svårt att uttrycka ett nyanserat budskap där man hittar rätt nivå av formalitet. Här får studenterna lära sig rätt nyansering och blir således bättre på att uttrycka sig korrekt.
Upplägget för kursen Business Talking skiljer sig markant från traditionella distansutbildningars, här får studenterna integrera i en s.k. Second Life miljö, där de på den virtuella ön Kamimo Island genom en avatar kommunicerar med varandra och sina lärare.
– Det är ett terminslångt rollspel som pågår på Kamimo Island, feedback ges under hela resan och studenterna tillgodogör sig bl.a. tekniker för att hålla föredrag, argumentera och övertyga, berättar Richardson.

Humanister får jobb
Börje Björkman, informationsansvarig vid Institutionen för språk och litteratur, förklarar att de humanistiska utbildningarna vid Linnéuniversitetet i allt större omfattning nu vill knyta an till näringslivets behov.
– Vi ska naturligtvis kunna erbjuda utbildningar som leder till jobb. Våra utbildningar är breda och kräver därför också att man tänker brett i sitt arbetssökande, menar Björkman.
Humanister kan med sina analyserande och informationssökande förmågor axla flera olika roller i näringslivet, de är duktiga på att kommunicera i tal och skrift och kan snabbt och effektivt sammanställa information och skriva rapporter, som exempel. Alla dessa egenskaper eftertraktas på arbetsmarknaden och behövs inom alla branscher.
– Idag är goda kunskaper i engelska en självklarhet. Det blir också vanligare att arbetsgivare söker personer med kompetens inom ytterligare ett språk. Det är otroligt viktigt att kunna kommunicera, inte minst med tanke på att de flesta företag numera har en global marknad, förklarar Börje Björkman.

Textvård som svar på behov i näringslivet
Svenskämnet inom Institutionen för språk och litteratur har en tydlig samverkan med näringslivet där man bl.a. anordnar uppdragsutbildningar för offentlig verksamhet och privata företag. För flera kommuner har man anordnat kurser i exempelvis protokollskrivande. För att komma närmare näringslivet har man bl.a. skapat Språkcentrum, som verkar som en kanal in till institutionen.
Den nätbaserade distanskursen Språkrådgivning och textvård är ytterligare ett exempel på hur institutionen kommer närmare näringslivet. Utbildningen är en 30 högskolepoäng lång påbyggnadskurs för dem som arbetar inom områden där granskning av språk och produktion av text är viktiga arbetsuppgifter.
– De flesta av studenterna har flera års yrkeserfarenhet som journalister, svensklärare, översättare eller informatörer, men vill genom kursen specialisera sig på språkvård, förklarar Ylva Byrman, kursansvarig.
Under kursen läser studenterna teorikurser om hur språknormer växt fram och förändrats samt hur textmönster skiljer sig åt mellan olika fackverksamheter. Genom praktiska övningar granskar och omarbetar studenterna olika texter i syftet att förbättra och anpassa texten till mottagaren.
Idag kan i princip alla som är intresserade välja att vidareutbilda sig inom området språk, film och litteratur vid Institutionen för språk och litteratur vid Linnéuniversitetet. Med avancerade elektroniska hjälpmedel möjliggörs en ny flexibilitet i studierna, fler kan tillgodogöra sig kunskap genom moderna upplägg.