Ons 25 maj / År 40 / Nr 1 2022

Forskare vid SLU: ”Allra bästa sättet att skydda grödor är att gynna biologisk bekämpning”

Den tvärvetenskapliga disciplinen lantbruksentomologi utgör en egen enhet under Institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Inom lantbruksentomologi studeras tillämpad ekologi med fokus på växtskydd och insekters populationsbiologi. Här studeras inte enbart skadedjur, utan även naturliga nyttogörare som exempelvis pollinatörer. Dessa nyttogörare kan hämmas och t.o.m. skadas av överdriven användning av bekämpningsmedel varpå nya, alternativa metoder blivit högaktuella.

En viktig del av forskningen kretsar kring växtskydd där samspelet mellan skadegörare, dess fiender och alternativa bytesinsekter är det centrala. Forskarna använder bland annat molekylära metoder för att beskriva näringsvävar i fält där skadegörare är en viktig del. Samtidigt har forskningen ett landskapsperspektiv som innefattar omgivningens betydelse för biologisk bekämpning och pollinering. En viktig, och för Sverige unik, del av verksamheten är forskning om biodling och bihälsa.

Problemet med resistenta skadeinsekter
Bin och andra viktiga pollinatörer hämmas och kan t.o.m. skadas av överdriven användning av bekämpningsmedel. Detsamma gäller för andra nyttiga organismer som främjar jordbruket. Samtidigt är man ofta tvungen att använda någon form av bekämpningsmedel för att inte förlora grödorna till skadeinsekter. Professor Barbara Ekbom förklarar att det handlar om en mycket fin balansgång där lantbrukare måste skaffa kunskap om vilka kemikalier som kan användas, i så liten mängd som möjligt, och vilka bekämpningsmedel som går att ersätta med biologiska alternativ.
– Under de senaste tio åren har vi kartlagt de främsta skadeinsekternas populationsbiologi och sett att de lätt blir resistenta inför kemiska bekämpningsmedel. Då finns det risk att man som lantbrukare tvingas sätta in en större mängd kemikalier och i andra kombinationer, dessa kan i sin tur skada biologiska nyttogörare som exempelvis spindlar. Som följd får man en ännu större population skadegörare, med färre fiender, vilket är helt emot den ursprungliga ambitionen med bekämpningen, förklarar Ekbom.
Enheten för Lantbruksentomologi har mycket att erbjuda jordbruksindustrin i form av forskning och kunskap som byggts upp under flera decennier.
– Det allra bästa sättet att skydda grödor är att gynna biologisk bekämpning, antingen genom att tillsätta naturliga nyttogörare eller genom att gynna den population som redan finns. Det krävs dock en hel del baskunskap innan man kan ge sig in i ett sådant projekt, och den kunskapen har vi här vid SLU.

Forskarkollegor utgör rätta kontakten
SLU arbetar ofta i global skala för att ta fram nya lösningar som passar på olika platser.
– Vi har länge exporterat kunskap, det är inget nytt för oss. Som exempel är vi biexpert i Vietnam just nu för att sprida kunskap om olika sjukdomar som kan förekomma hos bin. Vi har flera liknande samarbeten världen över och verkar ofta i utvecklingsländer där vi bygger upp grunder för forskning och utveckling, berättar Barbara Ekbom.
Vid Enheten för lantbruksentomologi finns också ett antal industridoktorander som bedriver forskning inom olika områden.
– Att öka kunskapsnivån inom industrin är en grundförutsättning för vi på sikt ska kunna bedriva ett långsiktigt hållbart jordbruk. Som universitet bedriver vi ingen konsultverksamhet med konkret rådgivning, men vi har mycket att bidra med i form av kunskap som kommer industrin tillgodo genom industridoktorander, samt genom faktablad och liknande som presenteras på vår hemsida. Vi kan också anordna uppdragsutbildningar, då axlar vi däremot rollen som konsulter i viss utsträckning, fortsätter Ekbom.
Att finansiera industridoktorander är enligt Barbara Ekbom ett steg i rätt riktning och innebär en gynnsam investering för industrin. Tyvärr är det enbart ett fåtal som är beredda att ta kostnaden, trots att man får igen investeringen flera gånger om med ökad kunskap och insikt som mynnar i bättre beslutsfattande. Akademin sprider mycket viktig kunskap, men för att kunna ta till sig den krävs det att man förstår den och då är en forskarkollega den rätta kontakten.