Ons 1 dec / År 39 / Nr 4 2021

Forskning och utbildning i folkhälsofrågor – för ett friskare Sverige

I Sverige måste vi arbeta mer förebyggande med ett ökat engagemang kring friskvård och allmän folkhälsa. På många håll märks början till förändringar, där företag och organisationer som satsar på friskvård kan visa upp positiva resultat bl.a. med sänkta sjukfrånvarosiffror. Det finns dock fortfarande mycket kvar att göra. Vid Uppsala universitet görs kraftansträngningar inom både utbildning och forskning för att matcha framtidens kunskapsbehov inom allmän folkhälsa.

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap (IFV) arbetar mycket multidisciplinärt och ger kurser i läkar- och sjuksköterskeprogrammen, specialistsjuksköterskeutbildningen samt röntgensjuksköterskeprogrammet. Inom IFV finns även en mastersutbildning i folkhälsa, riktad mot en bred målgrupp där studenterna inte nödvändigtvis kommer från läkar- eller sjuksköterskeutbildningarna.
– Studenterna ska få en grund för att arbeta inom flera olika segment, kommenterar prefekt Marianne Carlsson. Förutom allmän vårdpersonal så kan det exempelvis handla om dietister, friskvårdsledare, psykologer och socionomer.
Mastersutbildningen är som en gemensam plattform för studenter som vill fortsätta mot forskarnivå och yrkesverksamma som vill växa inom området folkhälsa. Eftersom behoven bland studenterna skiftar så är innehållet anpassat för en bred målgrupp.

Samspelet mellan näring och hälsa
Forskare Tommy Cederholm arbetar med klinisk nutrition och samspelet mellan näring och hälsa i kliniska sammanhang. Tillsammans med sin forskargrupp undersöker Cederholm framförallt samspelet mellan kost och hälsa.
– Vi vet sedan tidigare att den traditionella medelhavskosten är nyttig, vi har därför försökt ta fram koncept för den som passar vårt nordiska klimat och de förutsättningar vi har här, berättar Tommy Cederholm. Vi har även följt en stor grupp män mellan 50 – 90 år, med olika kostvanor, för att praktiskt kunna kartlägga hur kosten påverkar hälsan. Här drar vi även paralleller mellan muskulatur och kost hos äldre, ett område som min forskargrupp har specialiserat sig på.
Ett annat intressant område som studeras av Tommys grupp är hur livsstilen kan påverka minnet hos äldre.
– Det finns mycket som talar för att bra kostvanor i kombination med regelbunden träning minskar risken för sjukdomar som exempelvis Alzheimers. Vi har även tittat på Omega-3 fettsyror och deras effekt på vår hälsa, då framförallt för äldre.

Riktlinjer för bättre nutritionstillförsel för äldre
Uppsala universitet bedriver sedan 2007 ett större samverkansprojekt med kommunen, där forskare från universitetet ska ta fram en modell för att implementera och utvärdera riktlinjer för nutrition, mat och måltider för äldre. Forskare Anja Saletti leder gruppen där även doktoranden Johanna Törmä är med.
– Vi ser en stor utmaning här, förklarar Anja Saletti. Det finns inte så mycket forskning inom området implementering och nutrition, vilket är en stor utmaning. Det är dessutom en komplex projekt vi har framför oss, det är så många olika faktorer som påverkar både implementering och mat och måltider.
Inom projektet jämförs två olika modeller för implementeringen av riktlinjer kring nutrition, mat och måltiderna. Dels utvärderas den traditionella modellen där man genom tre timmars föreläsningar informerar berörd personal. Den andra modellen innebär teamhandledning för samma målgrupp under ett års tid med tid för reflektion, stöd och vägledning .
– Vi har nu kommit halvvägs in i projektet. Vi har samlat in allt material och gjort föreläsningarna. Nästa steg blir att utvärdera resultaten. Tanken med riktlinjer är att skapa jämn kvalitet. På sikt vill vi att Uppsala kommuns äldreomsorg får en jämn kvalitet vad gäller mat och måltider för äldre, och vi ser ett stort engagemang från verksamheterna säger Anja Saletti avslutningsvis.