Skaraborgs sjukhus har länge satsat på forskning och utveckling som en integrerad del av den övriga verksamheten. FoU-centrum är en speciell enhet vid sjukhuset som verkar inom tre områden: medicinsk forskning, vårdvetenskaplig forskning och organisationsutveckling. Idag representeras en imponerande bredd med ett stort antal spännande projekt, där allt från cancerforskning och stressreducerande behandlingar till nya upptäckter inom Alzheimers sjukdom täcks in.
FoU-centrum vid Skaraborgs sjukhus har etablerats för att stödja och utveckla forskningsinitiativ inom alla personalkategorier. Centret fokuserar dels på banbrytande forskning vars resultat i flera avseenden förbättrar vård och arbetsmiljö, och dels på att fånga upp och vidareutveckla idéer bland sjukvårdspersonalen.
För anställda anordnas forskningskurser och fou-seminarier för att motivera till innovativt tänkande, FoU-centrum fördelar även forskningsmedel för att utveckla projekt och samverkar med forskningsenheter vid andra sjukhus och akademiska institutioner.
Grundpelaren i FoU-centrums verksamhet och fokus för samtliga projekt är patientnära klinisk forskning. Forskningen koncentreras i de flesta fall till stora patientgrupper och vanligt förekommande sjukdomar.
Mindfulness vid cancer
Mindfulness har blivit ett vanligt begrepp som syftar till en teknik för att reducera stress. Studier visar att det finns en koppling mellan cancer och stress. Både psykisk och fysisk påverkan kan kopplas till immunförsvaret och har en stor övergripande effekt på vår hälsa.
Vid FoU-centrum studeras samband mellan stress och cancer i anknytning till deras påverkan på immunförsvaret. En forskargrupp kopplad till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet bedriver studier kring Mindfulness där patienter tränar sig att leva i nuet och därmed också reducerar stress. Tekniken, som innefattar meditation och yoga, för medvetandet tillbaka till nuet och bidrar till att kroppens självläkningsprocess startas och snabbas upp.
– Studier visar att Mindfulness har en stark inverkan på immunförsvaret och hjärnans aktivitet, men det krävs daglig träning för att behandlingen ska förbli effektiv, förklarar forskningsledare Elisabeth Kenne Sarenmalm som leder projektet.
Studier för bättre livskvalitet
Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom är ett svårbehandlat tillstånd som dessutom innebär mycket svåra smärtor för den som drabbas. Vid FoU-centrum leder professor Hans Hedelin en forskargrupp som fokuserar på nya behandlingar för åkomman, med olika tekniker för att minska smärtan. Det går inte att bota syndromet, men att lindra smärtan för att skapa bättre livskvalitet för den drabbade är något som man vid FoU-centrum strävar efter att uppnå.
Hittills har man kartlagt olika former av fysioterapi för att lindra och i vissa fall förebygga smärtan, förhoppningen är att hitta nya former av behandling i kombination med läkemedel som kan förbättra tillståndet.
Studier kring gallsalter
Kjell-Arne Ung, docent vid Skarborgs Sjukhus, forskar om gallsaltsmalabsorption vilket är en vanlig orsak till kroniska diarréer. Tillsammans med forskare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset har Kjell-Arne Ung i studier visat att höga gallsaltskoncentrationerna har ett samband med kronisk inflammation i tjocktarmen.
Forskargruppen undersöker också om det finns ett samband med tjocktarmscancer. Patienter med gallsaltsmalabsorption är ofta överviktiga och de har en ökad nybildning av gallsalter som bildas från kolesterol i levern. Forskargruppen har också funnit att dessa patienter har rubbningar i blodfetterna som beror på att tjocktarmens slemhinna exponeras för höga koncentrationer av gallsalter.
Nya fynd rörande Alzheimers sjukdom
Docent Johan Svensson är verksam vid Skaraborgs Sjukhus och leder samtidigt en ny studie vid FoU-centrum i samarbete med Sahlgrenska akademin. Studien omfattar 60 patienter som utreds på misstanke om demenssjukdom samt 20 friska kontrollpersoner. I studien har man visat hur analyser av ryggvätska kan användas för att upptäcka Alzheimers sjukdom mycket säkrare än tidigare och i ett tidigare stadium av sjukdomen. Förhoppningarna är stora gällande internationellt genomslag. Med hjälp av biomarkörer i ryggvätskan är det möjligt att kartlägga risken för om en patient kommer att utveckla Alzheimers sjukdom senare i livet. Biomarkörer är särskilda ämnen som finns i ovanligt höga eller låga nivåer hos patienter som senare utvecklar Alzheimers sjukdom. De vanligaste biomarkörerna i ryggvätskan hos patienter med Alzheimers sjukdom är proteinämnen och peptider, det vill säga korta kedjor av aminosyror.
– Vi har kommit fram till att höga nivåer av biomarkörerna i ryggvätskan indikerar början till Alzheimers sjukdom med stor säkerhet, berättar Johan Svensson. Biomarkörerna skulle kunna användas för att identifiera sjukdomen tidigt, eftersom framtida läkemedel med största sannolikhet kommer att vara mest effektiva i sjukdomens tidigare skeden.
Alzheimers är en stor folksjukdom i Sverige med över 100 000 drabbade. Det finns ännu inget botemedel och inga läkemedel som förhindrar sjukdomsprocessen. Förutom det stora lidande som patienter och anhöriga orsakas medför sjukdomen även stora kostnader för samhället och därför är framsteg för möjliggörande av framtida behandling av yttersta vikt.
Utgåva 2011-4 Dalarna
Dela artikeln
