Våra liv är långt digitaliserade. Tekniken finns ständigt runtomkring oss då vi tar del av seminarier via nätet, betalar räkningar elektroniskt och kommunicerar med kollegor på andra sidan jordklotet som exempel. Inom informatik studeras framförallt samspelet mellan människa och teknik för att bättre kunna utnyttja teknikens möjligheter och samtidigt förstå dess begränsningar. Vid Umeå universitet bedrivs framstående utbildnings- och forskningsverksamhet med inriktning mot digitala tjänster, industriell IT och interaktionsdesign, samtliga är viktiga för det moderna samhällets hållbara utveckling.
Institutionen för informatik erbjuder utbildning på grund- och avancerad nivå, samt forskarutbildning. Institutionen ansvarar för fristående kurser och kurser som ingår i flera olika program vid Umeå universitet, exempelvis systemvetenskapliga programmet med inriktning mot design, interaktion och innovation, digital medieproduktion och beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer.
Ämnet informatik handlar om att kunna dra nytta av tekniken för att kunna kommunicera över gränser, utföra och ta del av tjänster digitalt, tillgängliggöra stora mängder information – därför erbjuds delar av kursutbudet också som nätkurser.
Akademi och industri sida vid sida
Universitetslektor Per Levén har varit med och utvecklat utbildningar och samverkansinitiativ vid universitetet sedan 1980-talet, och kom tillbaka till institutionen tidigt 2000-tal efter att ha varit verksam som affärsutvecklare på ett amerikanskt IT-konsultbolag under ca fem år. Med sig tillbaka till akademin hade Levén en stark motivation om att bygga ännu starkare samarbeten med näringslivet.
En satsning som Levén är involverad i är ProcessIT Innovations, ett regionalt samverkanscentrum för process- och verkstadsindustri samt IT-företag verksamma framförallt i norra Sverige. Forskargrupper vid både Umeå universitet och Luleå tekniska universitet är också kopplade till centret.
– Ambitionen med centrumbildningen är att vi tillsammans ska driva utvecklingen inom svensk process- och verkstadsindustri med tillgång till anpassade IT-lösningar och en hög automationsgrad. Vi bygger projekt kring reella krav inom industrin och fokuserar på att leverera lösningarna snabbt för att skapa konkurrenskraft. Samtidigt får forskarna arbeta med skarpa projekt i högt tempo och känna att de är en del av en hel industris utveckling, förklarar Per Levén.
Fler intressenter har valt att ansluta sig till ProcessIT Innovations, centret får mer resurser och kan då höja tempot ytterligare. Satsningen är framförallt ett framgångsrikt exempel på hur akademi och industri kan arbeta sida vid sida för att främja en hållbar utveckling.
Teknik som höjer livskvalitet
Teknik kan användas för att förbättra processer i många olika sammanhang. Inte minst inom hälsoområdet, där man med hjälp av ny teknik kan utföra mycket avancerade operationer och behandlingar som tidigare inte varit möjliga. Ny teknik kan också tillämpas för att höja enskilda individers livskvalitet.
Professor Eva Lindh Waterworth driver projektet AGNES som fokuserar på teknik som möjliggör för äldre att bo kvar i egen bostad så länge som möjligt. Tack vare tekniken kan stödfunktioner kopplas in som exempelvis hjälper individen komma ihåg saker, anhöriga kan också följa hur personen mår genom avancerade system som kan läsa av ansiktsuttryck.
– Det här är ett exempel som fokuserar på slutanvändaren, alltså de äldre. Vi arbetar även med andra grupper, som personalen inom vården, då koncentrerar vi oss bl.a. på hur vi kan förbättra kvaliteten i vården genom att underlätta personalens dagliga arbete. Ur ett större perspektiv fokuserar vi också på frågor som hur vi kan förbättra äldrevården i hela Europa i allmänhet, berättar Eva Lindh Waterworth.
Genom att tillämpa teknik på rätt sätt kan ohälsa förebyggas. Äldre kan få det bättre och vårdpersonal uppleva sina arbetsuppgifter som mer motiverande. Inom AGNES belyser man de utmaningar som de äldre möter genom att låta de äldre styra och designa utvecklingen de framtida lösningarna.
