Stockholms Universitet har en lång tradition inom språkutbildning. Undervisningen i finska och tyska startade kring 1930, i baltiska språk i början av 1970-talet. Sedan år 2005 finns dessa språk samlade vid Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Alla studenter erbjuds högkvalitativ undervisning, oavsett vilket språk de valt att läsa vid institutionen.
– Vi erbjuder i många fall utbildning i små grupper, något som gör att vi har goda möjligheter att anpassa undervisningen efter de studerandes behov. Seminarier, föreläsningar, lektioner, handledning och examination ska tydligt hänga ihop och progressionen i utbildningen ska vara lätt att se. Vi vill utvecklas tillsammans med våra studenter, poängterar institutionens prefekt Elisabeth Wåghäll Nivre. Vi samarbetar både inom forskning och undervisning. Hos oss är det viktigt att alla känner delaktighet. Några av de språk vi undervisar i betraktas som små, men de talas i länder som ligger nära Sverige och som Sverige har mycket utbyte med. De är därför viktiga språk, och genom medlemskapet i EU så ökar kontaktytorna och världen krymper. Det är viktigt med goda kunskaper i språk och vår verksamhet utvärderas regelbundet för att vi ska kunna förändra och förbättra.
Undervisning i fem språk
Vid institutionen undervisar man i finska, lettiska, litauiska, nederländska och tyska.
– Vi arbetar med en helhetssyn, fortsätter Wåghäll Nivre. Studenterna ska känna att vi är med dem hela vägen från kursstart till examination. Vi erbjuder dem även möjligheten att kunna studera på kvällstid. Många kan därför kombinera arbete med studier. Intresset för framför allt våra nybörjarkurser i tyska på kvällstid har t.ex. ökat, och våra schemaläggare har ett styvt arbete med att hitta undervisningslokaler. Vi har några nätbaserade kurser men tycker att det i språkutbildningar är viktigt för de studerande att kunna tala med sina kurskamrater – ansikte mot ansikte. Undervisningen kombinerar kunskaper i språk, litteratur och kulturvetenskap. Lärarna i de olika språken samarbetar där det går och träffas regelbundet för att diskutera eventuella problem, de söker lösningar och förbättringar. Responsen från studenterna är positiv. De får hjälp och stöd snabbt och utbildningsmiljön betraktas som trevlig och väl sammanhållen.
Institutionen för baltiska språk, finska och tyska har ett trettiotal anställda, varav ett tiotal doktorander. Under en termin följer ungefär 400 studenter någon av de kurser som erbjuds. Det tyska språket och den tyskspråkiga kulturen och litteraturen är det största undervisningsområdet, följt av finska och de baltiska språken. Kurser ges från nybörjarnivå till avancerad nivå och språken kan också studeras på forskarnivå. Den 1 januari år 2010 utvidgades institutionen med ytterligare ett språk – nederländska. Stockholms universitet har dock undervisat i nederländska sedan 1960-talet och erbjuder det idag i form av fristående kurser på grundnivå. Alla språk som kan studeras vid institutionen är officiella EU-språk. De länder i vilka de talas tillhör Sveriges viktigaste handelspartners.
Forskning och samverkan
Gemensamt för institutionens forskning är ”textstudium”. Historia och nutid möter varandra i språket och litteraturen. Prefekt Elisabeth Wåghäll Nivre ingår själv i flera projekt och är mycket glad över att den relativt lilla miljön har flera prisbelönta forskare. Forskningen vid institutionen består huvudsakligen av projekt som drivs av enskilda individer, men även större projekt finns, bl.a. två EU-projekt som involverar flera medarbetare vid den finska avdelningen. Även i tyska, nederländska och baltiska språk samverkar forskare både med kolleger inom Sverige och internationellt i projekt som behandlar de olika språken och deras litteratur. Gästforskare och gästföreläsare besöker regelbundet institutionen. Forskningsmiljön är öppen och skapar på så sätt många möjligheter till nya kontakter.
