Kemiskt Biologiskt Centrum (KBC) i Umeå är ett samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som omfattar tre fakulteter och åtta institutioner/avdelningar. Under fem år har KBC fått stöd för att stimulera tvärvetenskapliga projekt och öka samarbetet mellan olika specialiseringar inom naturvetenskaperna. Centrets roll är framförallt att bidra med grundforskning. Denna kunskap kan därefter tillämpas i olika industriella och samhälleliga sammanhang för att hindra negativ miljöpåverkan, skapa bättre system för energiutvinning och öka andelen grön energi som exempel.
Stödet till ökat samarbete över institutionsgränserna vid KBC har nyligen utvärderats av en extern utvärderingsgrupp som lyfte fram satsningen som en starkt bidragande faktor till framgångarna inom kemi och Life Science i Umeå. Speciellt lyfter man fram satsningen på postdoktorer, verksamheterna inom forskarskolan och de gemensamma teknikplattformarna.
Enorm utvecklingspotential inom Bio4Energy
Bio4Energy är inte bara ett tvärvetenskapligt projekt, utan ett gränsöverskridande samarbete som involverar aktörer från akademi, näringsliv och offentlig verksamhet. Inom projektet möter forskare från Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet samarbetspartners från industriella forskningsmiljöer och näringslivet.
Inom Bio4Energy tillämpas en heltäckande bild för användning av skogliga råvaror. Nya användningsområden som träråvara i textiler och den nya tidens drivmedel diskuteras i samverkan med Sveriges enda bioraffinaderi i Örnsköldsvik. Man har också långsiktiga samarbeten med pappersbruk över hela Sverige samt skogsföretag, kommuner och markägare.
– Något som alla aktörer har gemensamt och strävar efter är ett hållbart nyttjande av skogen som resurs, där vi utökar möjligheterna för att ta vara på mer råvara och få ut mer av varje träd. Det finns redan idag väldigt många lyckade exempel där man tagit hand om det som tidigare ansetts vara spill, där grenar och stubbar blir till värdefull råvara för exempelvis biobränsle. Vi har en enorm utvecklingspotential, ett steg mot framtiden är att vi nu bygger upp en forskarskola inom Bio4Energy, berättar Stellan Marklund, som är föreståndare för Bio4Energy sedan starten för två år sedan.
Miljöns kemi – stark forskningsmiljö inom KBC
Miljöns kemi är en stark forskningsmiljö inom KBC som framförallt fokuserar på att öka förståelsen för hur naturen fungerar genom att kartlägga kemiska funktioner.
Forskargrupper inom Ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) samverkar med grupper från Kemiska institutionen. Tillsammans behandlar de olika grupperna naturliga processer och studerar mänsklig påverkan på dessa processer från molekylnivå och upp till landskapsnivå.
– Inom vår grupp studerar vi miljön på landskapsnivå med hänsyn till långsiktiga miljöförändringar som exempelvis försurning eller eutrofiering av sjöar. Andra forskargrupper forskar på molekylärnivå för att förstå hur vissa processer som leder till miljöförändringar fungerar, förklarar Richard Bindler, som leder en av forskargrupperna vid EMG.
För att kunna tillämpa forskningen krävs förmåga att kunna skilja mellan effekter som kommer av naturliga processer och fenomen från miljöeffekter som orsakas av mänsklig aktivitet.
Hur påverkar svavelnedfall vattenkvaliteten? Varför sker försurning enbart i vissa sjöar och inte i andra? Vad händer när kvicksilver eller organiska föroreningar ökar i koncentration hos exempelvis fisk? Detta är exempel på viktiga miljöfrågeställningar som de inblandade grupperna arbetar med för att på sikt kunna bidra till utvecklingen av miljöförbättrande åtgärder men framförallt öka motivationen till förändring i de processer som orsakar de negativa miljöeffekterna.
Solenergi och solbränslen – viktig del av framtidens energimix
Solenergi kan bli en betydande del av framtidens förnyelsebara energimix. För att man långsiktigt ska kunna använda solenergi som ett kraftfullt alternativ krävs utveckling av metoder för att lagra energin, eftersom solenergi liksom vindkraft inte kan garantera en konstant jämn produktion utan är beroende av naturens krafter.
Inom KBC arbetar Johannes Messinger som ledare för den starka forskningsmiljön ”solljus som bränsle” där mikroorganismer och växter studeras för sin naturliga lagringsförmåga av solenergi som inspiration för att ta fram nya tekniker för att ta vara på solenergi och konvertera den till solbränslen. Med medel från bl.a. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse drivs delprojektet The artificial leaf, där man skall bygga en teknisk prototyp där man på konstgjord väg kan omvandla solenergi till en användbar energiform, vilket kan vara antingen som vätska eller som gas. Processen skall baseras på växternas mekanismer men med målet att uppnå en högre effektivitet ur energisynpunkt.
