Institutionen för kost- och idrottsvetenskap (IKI) bildades 1 juli i år genom en sammanslagning av Institutionen för mat, hälsa och miljö (MHM) och Idrottshögskolan vid Göteborgs universitet (IHGU). De uppskattade utbildningsprogrammen finns kvar, men vissa omformas för att ännu bättre svara mot omvärldens ökande efterfrågan inom respektive område.
Claes Bergman, prefekt för IKI, benämner Utbildningsvetenskapliga fakultetens omorganisation som en omställning till kompletta akademiska miljöer som präglas av såväl forskning och utbildning och med en verksamhet också med stark koppling till det omgivande samhället och de förändringar som det präglas av.
– Den nya institutionen präglas av en rik mångfald som betyder att vi i ännu större utsträckning kan erbjuda ett helhetsperspektiv vad gäller utbildning och forskning inom kost, hälsa och idrottsvetenskap.
IKI:s övergripande roll är att utveckla och förmedla kunskap om hur man främjar hälsa och prestationsutveckling med en hållbar utveckling för individer, grupper och organisationer. Förbättrade kunskaper inom kost, fysisk aktivitet och friskvård är en förutsättning för en bättre folkhälsa.
Uppskattade utbildningsprogram
IKI har flera eftertraktade utbildningar. Inom kostvetenskapen är kostvanor, måltider, kostens betydelse för folkhälsan samt ledarskap och organisation i restauranger och storhushåll centrala teman. Idrottsvetenskapen fokuserar i sin tur fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsa, prestationsförmåga, rekreation och social gemenskap.
Efter uppbyggnadsfasen kommer IKI att erbjuda fyra utbildningsprogram med inriktning mot restaurangmanagement, kostekonomi och ledarskap, hälsopromotion samt sports coaching. Utöver dessa program tillkommer två inriktningar under Lärarprogrammet mot Hem- och konsumentkunskap respektive Idrott och hälsa.
Kost- och friskvårdsprogrammet samt Idrottsvetenskapliga programmet kommer att ersättas av hälsopromotionsprogrammet med två inriktningar, en mot kost och en mot idrott.
– Lärarutbildningens omdaning har stor betydelse för hur institutionen kommer att lägga upp utbildningen framöver. Den nya lärarutbildningen kräver fördjupade ämneskunskaper utöver det allmänna utbildningsområdet, och då måste vi kunna möta det ökade behovet bland lärarstudenterna, säger studierektor Barbro Hedenström.
Göteborg satsar på hälsopromotion
En stor del av forskningen inom kostområdet har behandlat olika aspekter av konsumenters och hushålls vardagsliv, såsom vanor och tankar kring mat bland barn och ungdomar, idrottare på elitnivå och vuxna inför ålderns höst.
– I dagsläget pågår ett antal projekt inom bl.a. hälsofrämjande livsmedelsval och kostmönster, människors uppfattningar och kunskaper om mat, olika hinder och möjligheter för miljövänliga val i storhushåll, matbudskap i massmedia samt skolämnet hem- och konsumentkunskap, berättar docent Christina Berg.
Inom idrottsvetenskapen är forskningen främst samhällsvetenskapligt orienterad med fokus på exempelvis genusfrågor inom idrotten, dess tränarutbildning, makt i lagidrott, barn- och ungdomsidrottens socialisationseffekter, livsstilsfrågor inom hälsofrämjande arbete samt skolämnet idrott och hälsa.
– Arbete kring hälsopromotion och idrottsnutrition är det som från början knutit oss samman, säger lektor Peter Korp om sammanslagningen till en ny institution.
