Ons 1 dec / År 39 / Nr 4 2021

Lärarutbildningsnämnden utvecklar och stärker forskningen vid Mittuniversitetet

Lärarutbildningsnämnden (LUN) vid Mittuniversitetet har det övergripande ansvaret för grundutbildning, forskning och forskarutbildning med anknytning till lärarutbildning och pedagogik. All verksamhet på Institutionen för utbildningsvetenskaper samordnas under Lärarutbildningsnämnden, som även ansvarar för utbildningsuppdrag med pedagogisk inriktning på andra institutioner.

Flera områden inom Mittuniversitetets forskning är internationellt erkända och på många håll även ledande. Forskning och forskarutbildning bedrivs i samarbete med andra lärosäten, nationellt och internationellt, samt med näringsliv och med offentlig verksamhet.
Forskningen samlas idag under visionen Skog och fjäll som resurser för näringsliv och livskvalitet. Forskningen är indelad i två breda områden där man dels forskar om skogen som resurs samt industriell informationsteknologi och digitala tjänster, och dels bedriver forskning inom Hälsa och idrott samt Turism och upplevelser. Hållbarhetsfrågor aktualiseras inom båda områdena.

Svenska elever främst i världen
Lärarutbildningsnämnden har det yttersta ansvaret för att vid Mittuniversitetet utveckla och driva forskning med anknytning till skola och lärarutbildning, och uppdraget sträcker sig över flera institutioner. Man går mot en internationalisering som innebär fler samverkansprojekt över landsgränser, här är PISA och TIMSS två ledande projekt som man bedriver tillsammans med Stockholms universitet och Umeå universitet på uppdrag av Skolverket.
PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt där 15-åringars kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap har undersökts vart tredje år sedan 2000. I den senaste undersökningen 2009 deltog 67 länder. Svenska elever presterar på eller strax över internationell genomsnittsnivå, utom i läsning där svenska elever tillhör toppskiktet i världen.
TIMSS (Trends in Mathematics and Science Study) har en lång historia. Studien hade föregångare redan på 1960-talet. TIMSS studerar kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Det ser ut som om de svenska resultaten försämrats sedan mitten på 1990-talet, vilket är ett av skälen till att grundskolans kursplaner nu arbetas om.
– Generellt kan man säga att vi ser allt fler och alltmer omfattande internationella kunskapsmätningar. Det är naturligt i en alltmer globaliserad värld, och sannolikt är detta en utveckling vi bara sett början på, kommenterar professor K. G. Karlsson avslutningsvis.

Mats I. S. Ericsson
Maria Lind