Tis 7 dec / År 39 / Nr 4 2021

Linnéuniversitetet siktar högre – med morgondagens kompetens redan idag

Linnéuniversitetet samverkar utanför gränserna på alla nivåer – från fadderverksamheter och studentprojekt till komplexa forskningssamarbeten tillsammans med näringslivet. Inom en snar framtid kommer näringslivet stå inför en stor utmaning med väsentliga pensionsavgångar inom framförallt teknikområdet, Linnéuniversitetet ser över behovet redan nu för att Sveriges näringsliv även fortsättningsvis ska vara framstående med högteknologisk spetskompetens.

Linnéuniversitetets institutioner för teknik respektive datavetenskap, fysik och matematik tar ett steg närmare näringslivet i avsikten att utveckla högskoleutbildningar mot civilingenjörsutbildningar. Det främsta syftet är att skapa underlag för att på sikt kunna trygga den långt avancerade tekniska kompetens som näringslivet behöver för att skapa konkurrenskraftiga innovationer och företag.
– Vi har skapat en arbetsgrupp som fokuserar på de här frågorna, berättar Lars-Olof Rask, prefekt för Institutionen för teknik.
Förhoppningen är att Linnéuniversitetet ska få igenom en ansökan om ett system där högskoleingenjörsutbildningen kan byggas på med en mastersutbildning och därmed resultera i en civilingenjörsexamen.
– För att öka samspelet med näringslivet och omvärlden tror vi att den här typen av påbyggnad är väldigt viktig, modellen stämmer också väl överens med europeisk standard.
Inom några år kommer stora pensionsavgångar skapa ett stegrande kompetensbehov i en stark tillväxtregion där teknisk kunskap är avgörande för den fortsatta utvecklingen.
– En av våra största utmaningar är att intresset för teknikämnet måste grundas tidigt, redan i grundskolan. Om vi kan skapa bra grunder för ett ökat intresse så vinner hela branschen på det, konstaterar Lars-Olof Rask.

Samverkan mellan studenter och näringsliv
Jan Novak kopplar ihop studenter med näringslivet. Linnéuniversitetet har väl förankrade samarbeten med flera av regionens främsta aktörer inom teknisk innovation och utveckling, inom enbart Institutionen för teknik finns över 100-tals olika företag med som samarbetspartners.
– Vi har integrerat mycket verklighetsförankrade inslag i våra utbildningar, bl.a. med fadderföretagsverksamheten, förklarar Jan Novak.
Här handlar det om skarpa projekt som löser verkliga problem ute på företagen. Novak fortsätter:
– Våra studenter utgör en ren resurs för företagen och eftersom det snart kommer att råda brist på avancerad teknisk kompetens är det också oerhört viktigt för företagen att knyta dessa kontakter med potentiella framtida medarbetare.

Studentprojekt ger mervärden
I stort sett samtliga av Institutionen för tekniks studenter gör sina examensarbeten ute på företag. En studentgrupp har bl.a. arbetat tillsammans med Volvo för att ta fram bättre underlag för ljudisolering för större dumprar.
– Volvos större dumprar har ibland problem med att klara ljudtestet. Vår
uppgift var att lokalisera eventuella ljudläckage och ytor som var mer
känsliga för ljud än andra. Vi skulle även komma med förslag på ytor
som kunde ljudisoleras ytterligare, förklarar Armin Muftic, som tillsammans med Simon Chamoun tog fram olika metoder för ljudisoleringen i sina examensarbeten.
Med hjälp av olika metoder, bl.a. övervakning och ljudmätning samt isolering kom man fram till att pluggar och lister var väldigt känsliga områden som skulle övervakas extra när en dumper inte klarar ljudtestet. Studenterna kom också fram till att isolering av följande områden gav bäst utslag: hyttak, hyttgolv, hyttdörr, rutlister utmed instrumentbräda samt
torpedväggen.
Volvo fick genom samarbetet chans att på ett innovativt sätt vidareutveckla ljudisoleringstekniken för dumprarna. Samarbeten av det här slaget är precis det som Linnéuniversitetet strävar efter i mötet mellan studenter och näringslivet.

Linnéuniversitetets kompetens – ren resurs för näringslivet
Linnéuniversitetet har inlett ett omfattande forskningsprojekt i nära samverkan med Saab Aeronautics och Chalmers tekniska högskola. Ambitionen är att skapa ännu bättre dynamiska beräkningsmodeller för prediktion av belastning på flygplan.
För att kunna illustrera och kartlägga aeroelastiska egenskaper, hållfasthetsegenskaper samt dynamiskt beteende krävs det att de beräkningsmodeller som används representerar produkten på ett tillfredsställande sätt. Traditionellt har man använt linjära modeller, vilka har begränsningar när det gäller att representera de faktorer som inverkar på dynamiken hos produkten, dvs. flygplanet.
– Det finns som bekant redan underlag för att undersöka olika dynamiska belastningar på flygplan baserat på linjära modeller, men dessa modeller ska nu vidareutvecklas för att på ett ännu bättre sätt illustrera vad som verkligen sker ur olika perspektiv, berättar projektledare Andreas Linderholt.
Genom att utföra vibrationstester där accelerationer mäts då kända krafter skakar flygplanet fås mätdata som används till att jämföra olika beräkningsmodeller. Modellerna används sedan för att få reda på hur flygplanen beter sig vid olika typer av manövrar. Andreas berättar att man genom att införa icke-linjära modeller kan fånga upp glapp och torrfriktion samt inkludera dessa i aktuella beräkningar.
– Längre fram kan vi tänka oss att beräkningsmodellerna även kan omfatta andra olinjäriteter som exempelvis vätskor i bränsletankar, även kallat sloshing.

Morgondagens arbetskraft
Tack vare samarbetet med Linnéuniversitetet och Chalmers får Saab inte enbart tillgång till förbättrade beräkningsmodeller, utan även kontakter med akademin. Här finns morgondagens arbetskraft, kompetensen är tillgänglig redan idag.
Under projektets gång har man för avsikt att ha en doktorand och en handledare per lärosäte, båda grupperna ska ha en kontinuerlig kontakt med Saab Aeronautics.
– De nya modellerna kommer att skapa större tillförlitlighet i predikterade laster och kartläggning av strukturdynamiskt beteende. Saab var en av landets pionjärer inom finita-elementmetoden vilken utgör den dominerande sortens beräkningsmodeller av den här typen, det är därför oerhört spännande för oss att få vara en del av den här utvecklingen, konstaterar Andreas Linderholt.