Mittuniversitetet har en stark kompetens inom det utbildningsvetenskapliga området, inte minst när det gäller skolutveckling, skolinspektion samt utvärdering av olika lärandemiljöer. Inom Institutionen för utbildningsvetenskap studeras en rad olika intresseområden inom pedagogik och samhällskunskap med koppling till bl.a. lärarutbildningen, som är institutionens största utbildning.
Pedagogik utgör en stor del av lärarutbildningen och ingår som huvudområde i det beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot datavetenskap/humanvetenskapligt ämnesområde. Pedagogik kan även kombineras med andra beteendevetenskapliga ämnen inom Mittuniversitetet. Kurserna i samhällskunskap täcker de ämnesmässiga krav som ställs på lärare i samhällskunskap i grund- och gymnasieskolan, men är även lämpliga för yrkesgrupper där goda kunskaper om samhället är nödvändiga.
Skolutveckling skapar bra grunder för att höja kvaliteten i skolan
Professor Gunnar Berg har varit involverad i skolutveckling sedan 1980-talet och leder Mittuniversitetets projekt inom området. Skolor får konkret hjälp med analys och handledning för att kunna genomföra förbättringar. Först görs en utredande analys över vilka områden som behöver utvecklas, handledarna bidrar med kunskap men det är upp till skolledningen att genomföra förändringarna.
– Vi identifierar outnyttjade möjligheter i skolan som kan vändas till skolans fördel för framtida utveckling. Skolledningen får lära sig hur man tar tag i de viktiga utvecklingsfrågorna och kartlägger sitt eget vardagsarbete, vi bistår med kompetens kring hur allt ska samordnas och kopplar ihop arbetet med de officiella dokument som måsta upprättas, förklarar Gunnar Berg.
Från 2011 är skolutveckling integrerat med skolinspektion med ett nytt upplägg för hela processen där man undersöker hela verksamheten grundligt från toppen till botten, och vice versa – från grunden till de allra högsta nivåerna.
– Skolutveckling omfattar all typ av skolverksamhet och involverar samtliga nivåer i skolan. Vi arbetar med alla skolformer inklusive förskola och vuxenutbildning, fortsätter Berg.
Skolinspektion – en global trend?
Utvecklingsmodellen som tillämpas i skolan skulle mycket väl kunna användas för verksamhetsutveckling i företag och organisationer, exempelvis kommunala funktioner. På Mittuniversitetet integreras skolutveckling med skolinspektion. Dessutom genomför man där ett projekt som finanserias av Vetenskapsrådet där man bl.a. studerar skolinspektion, vad bedömningarna grundas på och vart idén kommer ifrån. Många länder i Europa tillämpar skolinspektion, vad innebär det för den svenska skolan att bli inspekterad och utvärderad?
– Alla skolor i Sverige, på alla nivåer, genomgår en regelbunden tillsyn. Skolinspektionen tillämpar också en kvalitetsgranskning baserat på ett urval av skolor, vi följer en sådan process i två skolor i dagsläget. Den regelbundna skolinspektionen studerar vi i sammanlagt tolv skolor, berättar Professor Christina Segerholm som leder projektet.
Inom ramarna för projektet undersöks inspektionens betydelse för styrningen av skolan i tre nationella system – Sverige, England och Skottland – samt i vilken utsträckning policylärande kommer till stånd genom inspektion både inom och utom de nationella gränserna som en del av en global trend.
Skiftande lärandemiljöer inom en och samma organisation
Både privata och offentliga arbetsorganisationer behöver ständig kompetensförsörjning, samtidigt är det viktigt att se över och utveckla befintlig kompetens för att säkerställa en fortsatt hög nivå. Docent Gunnar Augustsson studerar kompetensöverföring mellan ordinarie personal och inhyrd personal i nära samverkan med företag och organisationer.
– Vi har identifierat skillnader i lärandemiljöer för ordinarie respektive inhyrd personal. De olika grupperna deltar inte i organisationens utveckling på samma sätt, vilket innebär att man som anställd får tillgång till olika nivåer av information. Över lag så blir inhyrd personal inte delaktiga på samma nivå som ordinarie personal, det är glappet i kompetensutvecklingen som vi är intresserade av, berättar Augustsson.
En central fråga är hur man kan hyra personal mer effektivt och verkligen ta vara på den kompetens som finns hos all personal, dvs. både ordinarie och inhyrd.
Studien är på nationell nivå och pågår mellan 2009 – 2013. Mittuniversitetet samarbetar med ett antal företag och organisationer över hela landet i syfte att öppna kanaler för bättre användning av kompetens hos inhyrd personal.
