Tis 29 nov / År 40 / Nr 4 2022

Ny studie vid Uppsala universitet kartlägger epidemiologiska faktorer

I april påbörjades en omfattande studie inom epidemiologi efter en tids förstudier vid Uppsala universitet och Medicinska fakulteten. Professor Lars Lind driver nu projektet EpiHealth, där ambitionen är att undersöka 300 000 svenskar i hopp om att kartlägga vanliga sjukdomars demografiska system, livsstilsmönsters påverkan på hälsan samt hur dessa interagerar med gener i uppkomsten av folksjukdomar under åldrandeprocessen. Forskningscentra ska etableras i både Uppsala och Malmö och man kommer att bjuda in individer slumpmässigt för att delta i studien.

Den nya studien inom epidemiologi vid Medicinska fakulteten har influerats av en liknande studie som drivs av Karolinska institutet, LifeGene. Studierna är väldigt likartade, den största skillnaden är åldersintervallet där man i Uppsala fokuserar på individer mellan 45 – 75 år, och vid Karolinska undersöks människor från 45 och neråt.
– EpiHealth är till stor del en nätbaserad studie med ett frågeformulär som deltagaren fyller i själv över webben, berättar Lars Lind. Deltagaren bokar också tid till testcentret över nätet. Vid centret tar vi prover som längd, vikt, höft- och bukomfång, blodtryck och EKG. Vi tar också lung- och hjärnfunktionstester samt blodprov. Besöket tar omkring 30 minuter och alla data finns tillgängliga via nätet samma dag.

Långsiktiga vinster för sjukvården
Det långsiktiga målet är att efter all data är insamlad kunna lägga ihop och jämföra resultat med officiell statistik. Genom att följa individer och se hur eventuella sjukdomar utvecklas kan livsstilsmönster och gener knytas till sjukdomsprocesser och uppkomst.
Generna bestämmer hur man reagerar på livsstilsförändringar och det finns idag lättillgängliga analysmetoder för att undersöka förändringar i arvsmassan som kan vara bidragande orsaker till att man utvecklar vissa symptom.
– Vi söker skapa förståelse för olika sjukdomars uppkomst, utveckling och förekomst. I förlängningen är vår avsikt också att kunna ge individualiserad rådgivning och se vilka individer som passar för olika typer av medicinering. Naturligtvis är det en kostsam och tidsödande process, men vi ser också att studien har en stor potential med långsiktiga vinster för sjukvården.
Lars Lind berättar slutligen att man har för avsikt att koppla insamlad data till den som samlas in vid Karolinska institutet inom LifeGene. Resultatet blir då en mycket omfattande kartläggning av ett stort antal individer i alla åldrar. Studierna banar för en möjlighet att studera livsstilsmönster och sjukdomars uppkomst under en hel livstid.