Fre 2 dec / År 40 / Nr 5 2022

Nya måltavlor för läkemedel vid Uppsala universitet

Övervikt och fetma är ett ökande problem som nu nått global status. Övervikt har blivit som en ny folksjukdom, och risken för hjärt- och kärlsjukdomar har ökat markant bland världens befolkning. För att råda bot på ett så pass komplext problem krävs ett multidisciplinärt synsätt där man ser kroppen som en helhet – och allt börjar med toppen.

Genom att studera hjärnan har man konstaterat att det finns en mängd olika signalsubstanser som påverkar kroppens olika funktioner. Några av dem har effekter på våra aptit- respektive mättnadskänslor. Om man kan utveckla läkemedel baserade på aptitreglerande substanser så finns stora möjligheter att på sikt motverka den stigande övervikten bland befolkningen.

Signalsubstanser påverkar aptiten
Professor Dan Larhammar leder en forskargrupp vid Uppsala universitet och Institutionen för neurovetenskap. Gruppen undersöker hur olika signalämnen i hjärnan verkar och hur balansen mellan substanserna kan påverka kroppen med fokus på kroppsvikten.
Genom att undersöka substanserna, neuropeptider och hormonella peptider, och deras G-proteinkopplade receptorer, får man en insikt i hur kroppen påverkas av förändringar i balansen mellan dessa substanser.
– Det främsta intresset för min forskargrupp är NPY-systemet vars komponenter (peptider) antingen kan stimulera eller hämma aptit genom att påverka receptorer. Här studerar vi peptidernas och receptorernas egenskaper på cellnivå, berättar Dan Larhammar.
Forskargruppen utvecklar inga läkemedel, men tillhandahåller viktiga resultat som på sikt kan bidra till att nya läkemedel utvecklas som har en hämmande effekt på aptiten. Omvänt kan man också tänka sig att det finns möjligheter för framtagning av läkemedel som stimulerar aptiten för personer som lider av undervikt.

Intresse för relativt outforskade proteiner
Docent Robert Fredriksson och professor Helgi Schiöth driver ett projekt som har en liknande frågeställning som Dan Larhammars forskning.
– Syftet med vår forskning är att identifiera proteiner i kroppen som går att angripa med läkemedel för att nå önskad effekt, förklarar Helgi Schiöth. Målet är naturligtvis att hämma eller bota sjukdomar, och genom att kartlägga vilka proteiner som kan skapa bra underlag för att bygga upp läkemedel kring hoppas vi på en ökad utveckling inom området.
Kroppen har upp till 25 000 gener, och upp till 100 000 olika proteiner. Idag används enbart ett fåtal av dessa för att ta fram läkemedel, trots att stora framsteg gjorts grundat på relativt ny forskning inom proteiners koppling till kroppens olika funktioner.
– Vi är mest intresserade av de grupper av proteiner som hör till de minst undersökta hittills, berättar Robert Fredriksson.
Att hitta nya måltavlor för läkemedel är en lång och komplicerad process. Forskning vid Uppsala universitetet kan bidra till stora framsteg i framtiden. Om vi ska kunna skapa underlag för en bättre folkhälsa krävs det att vi tar fram nya läkemedel som tacklar dessa nya typer av problem, varav övervikt och fetma är ett av de viktigaste.