I skrivande stund, december 2011, ser det ut som om polisutbildningen i Sverige inom en snar framtid kan komma att genomgå stora förändringar – den traditionella yrkesinriktade utbildningen är just nu mitt uppe i en process som kan sluta med att den blir erkänd som högskoleutbildning. Processen har dröjt i många år efter utredningen ”Framtidens polis” förslag om att akademisera utbildningen. Nu är det hög tid att något händer tycker de som arbetar med polisutbildning i landet. En treårig kandidatutbildning skulle ge större möjlighet till integration med polisforskning.
Idag omfattar grundutbildningen för blivande poliser två års studier som avslutas med polisexamen. Direkt efter polisexamen följer sex månaders aspirantutbildning under handledning vid en polismyndighet, polisutbildningen har inget ansvar för den utbildningen utan ansvaret ligger helt hos polisen. Efter avslutad och godkänd aspirantutbildning ges behörighet att söka anställning som polisassistent över hela Sverige.
– Vi har fantastiskt duktiga studenter som kontinuerligt överraskar oss med sitt engagemang. Om de dessutom fick tillgång till en poänggivande högskoleutbildning skulle deras kompetens kunna utvecklas ännu mer, säger Lars Erik Lauritz, ansvarig för polisutbildningen i Umeå.
Dagens polisutbildning
Polisutbildningen etablerades i Umeå år 2000 efter att utbildningen länge bara funnits i Stockholm.
– En anledning till att vi etablerades här i Umeå är att man ville bedriva utbildningen i en levande universitetsmiljö med möjligheter att integrera den med akademiska discipliner. Under det senaste decenniet har vi drivit frågan om att utbildningen ska akademiseras, dvs. bli en treårig högskoleutbildning, med möjlighet till studier på avancerad nivå därefter och ge högskolepoäng till våra studenter som mer än väl förtjänar det. Det har trots stort engagemang dragit ut på tiden, och frågan har just lyfts igen och den här gången väntar vi på snabba besked. Vi på polisutbildningen i Umeå är väl rustade för en förändring i den riktningen, meddelar Lars Erik Lauritz.
Under polisutbildningen som den ser ut idag studeras bland mycket annat juridik, kriminologi, beteendevetenskap, olika polisiära ämnen som förhörsteknik, trafiksäkerhet, utredning kring våldsbrott och narkotikabrott. Många inslag i polisutbildningen är mer praktiska, som till exempel vapenhantering, livräddning, polisbilkörning och konflikthantering med självskydd. Ambitionen är hela tiden tydlig att integrera praktisk färdighet med teoretisk kunskap, något som också kommer att känneteckna den akademiska polisutbildningen när den förhoppningsvis äntligen blir av. Under två fältstudieveckor får studenterna också en inblick i polisyrket i praktiken.
Det finns flera starka skäl till varför polisutbildningen bör akademiseras, där de strategiska målen för utbildningen, integrerad forskning och ökade möjligheter för samverkan genom skarpa akademiskt förankrade projekt bara är några exempel. Med en satsning på en polisiär forskningsmiljö och en forskningsintegrerad högskoleutbildning skulle den generella kompetensnivån i polisverksamheten höjas.
Vill utöka befintlig forskning
Trots att man inte får anslag för att bedriva forskning har polisutbildningen samlat ett nätverk av forskare med intresseområden som anknyter till utbildningsområdet. Forskarna representerar flera institutioner från de medicinska, humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna vid Umeå universitet. Gemensamt är ett stort intresse för forskning kring polisaktuella frågor.
– I vårt uppdrag från Rikspolisstyrelsen ingår inte att bedriva forskning, så idag krävs det att vi får medel från andra samarbetspartners för att kunna utveckla den forskning vi har. Som högskoleutbildning skulle vi kunna satsa mycket mer på forskningen eftersom den då blir en del av huvuduppdraget, förklarar Lars Erik Lauritz.
Polisyrket är mycket komplext och kräver bland mycket annat god juridisk kompetens, god kunskap inom det beteendevetenskapliga området, goda kunskaper om hur samhället fungerar samt naturligtvis kunskaper inom allt det praktiska som kopplas till det polisrelaterade området. Flera andra länder i Europa har redan valt att akademisera sina polisutbildningar, behovet är därför påtagligt och det är svårt att idag se några skäl till att ytterligare försena en akademisering av också den svenska polisutbildningen, menar Lars Erik Lauritz.
