Göteborg är på väg in i en tid där staden ska växa och där möjligheterna är oändliga. Staden ska i ännu högre grad vara en kraftkälla för utvecklingen i vår växande arbetsmarknadsregion och människor kommer att resa allt längre för att ta sig till Göteborg för arbete, studier och vistelse. Göteborgs långsiktiga strategi för hållbar tillväxt är att bli en integrerad pendlingsregion och en regional marknad med 1,5 miljoner invånare år 2020. Vår främsta utmaning ligger i att utveckla den centrala älvstaden och omvandla älven från barriär till länk. I detta centrala område kommer ca 30 000 människor ha sin hembygd om femton år och området kommer att besökas av så många fler.
Ett stort utvecklingsområde mitt i de centrala delarna av staden är unikt och det innebär stora politiska utmaningar. För det innebär att vi måste tänka rätt och tänka hållbart från början. Det kräver medvetna satsningar på infrastruktur, på stadsutvecklingen men också på välfärden. Vi ska förmå skapa en intressant urban miljö, en miljö som känns tillgänglig och inbjudande och miljöerna ska planeras på ett sätt som integrerar affärer, service och näringsliv med bostäder. Det ska vara ett attraktivt område för företagsetableringar och för kreativa näringar. En samhällsutveckling som präglas av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
I planeringen ska vi bära med oss idén om vad är som definierar en stad. För mig definieras staden av dess invånare och mötena dem emellan. Det handlar om mötesplatserna, ett slitet uttryck kanske, men ändå. För kreativa idéer uppstår i mötet mellan människor. Det är i möten mellan människor du kan finna näring till kreativitet och kulturella drivkrafter, till entreprenörskap, uppkomst av nya idéer och i förlängningen förverkligande av dessa idéer. Kreativitet och kultur är viktiga sociala och ekonomiska drivkrafter. Som hamnstad har Göteborg i alla tider formats och influerats av alla de kreativa krafter som tillsammans formar en stad. Vi ska göra det tydligt att ett framtidens Göteborg också är en stad som andas att detta är en möjligheternas stad.
Många av de experter och framstående arkitekter som vistats i vår stad i början av juni och som då deltog i den internationella workshopen kring centrala älvstaden, var ense om en sak; att den utveckling som Göteborg står inför kräver ett medvetet och långsiktigt arbete baserat på politisk tydlighet. Ett politiskt ledarskap som kan ange en tydlig inriktning är av stor vikt. Jag är övertygad om att en långsiktighet också är en förutsättning för att hitta investerare som vill och vågar satsa på utveckling av näringsliv och byggnation. Vårt arbete måste därför vara långsiktigt hållbart, så hållbart att det överlever politiska val. Grunden för att lyckas är att vårt arbete då baseras på kontinuitet – inte bara på goda krafter och tillfälliga initiativ. Vi måste skapa förankring och hitta samsyn i avgörande frågor. Vi måste också våga göra stadsplaneringen till en inkluderande process som skapar delaktighet hos människor och ger dem möjlighet till inflytande. Jag är övertygad om att göteborgarnas kunskap och insyn i stadsplaneringen behöver stärkas. I synnerhet idag då staden står inför de utmaningar som jag här nämnt.
Vi har genom projektet Centrala Älvstaden, ett arbete direkt underställt stadens kommunstyrelse, sett till att ett tydligt visionsarbete håller på att utarbetas, ett visionsarbete som på sikt ska ge tydliga strategier för den fortsatta stadsutvecklingen. Min devis under denna process är att våga tänka stort och att våga tänka fritt. Att våga tänka visionärt. Under den internationella workshopen lanserades idén om att förlänga Kungsportsavenyn; från Götaplatsen ända ut till Backaplan. Visionära tankar av detta slag välkomnar jag med öppna armar. Och jag välkomnar fler som vill vara med i diskussionen såväl från näringslivet som från medborgarna. Låt oss diskutera!
