Mån 6 dec / År 39 / Nr 4 2021

SLU drivande inom uthållig markanvändning

Institutionen för mark och miljö vid SLU utvecklar en vetenskaplig bas för vård och uthållig användning av mark genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys. Verksamheten är i högsta grad tvärvetenskaplig och omfattar biologiska, kemiska och fysikaliska processer och egenskaper i markmiljön. Miljöövervakning med miljöanalys och långliggande fältförsök utgör viktiga källor till kunskap om marken och dess förändringar.

Många forskningsområden:
Ett viktigt forskningsfält är uthållig biomassaproduktion där det övergripande målet är att bidra till en uthållig produktion av mat, foder och fiberprodukter där markresursen nyttjas optimalt utan oönskad miljöpåverkan. Institutionen bedriver också forskning om hur markanvändningen påverkar markens och det avrinnande vattnets kvalitet. Mycket av forskningen är inriktad mot markanvändningens direkta och indirekta effekter på flöden av växthusgaser och hur klimatförändringar påverkar systemet mark-vatten och förutsättningarna för biomassaproduktion. Institutionen forskar också med miljörisker och utvecklar underlag för bedömning av risker i produktionskedjan – främst reaktioner i marken och transport av giftiga ämnen (t ex metaller, radionuklider) och bristämnen (mikronäringsämnen).

Utbildning med bredd
Institutionen ansvarar för utbildning i markfrågor för landskapsarkitekter, biologer och miljövetare samt för agronomer. Dessutom är man involverad i två civilingenjörsprogram med inriktning mot miljö och vattenteknik respektive energisystem.
– Vid SLU kan du ta en examen i ämnet markvetenskap eftersom vi har markkurser på både grundläggande och avancerad nivå, kommenterar Gerd Johansson, studierektor vid Institutionen för mark och miljö. Institutionen står även för större delen av kurserna om mark för de internationella masterprogrammen Soil and water management samt Environmental pollution and risk assessment.
Inom utbildningen samverkar institutionen för mark och miljö med både andra institutioner inom SLU och andra universitet. Kopplingen till omvärlden med myndigheter, organisationer och branschverksamma är också påtaglig.
– Våra lärare är själva forskare. Det ger utbildningen en stark anknytning till verkligheten och studenterna får alltid tillgång till relevant och uppdaterad information, poängterar Gerd Johansson

För det hållbara skogsbruket
Enligt Skogsvårdslagen ska vi sköta vår skog så att både hög produktion och god miljö upprätthålls. Detta är i korthet det hållbara skogsbruket. SLU ansvarar för skogsinventering inom vilken man har mer än 40 000 provytor runtom i landet till sitt förfogande. Samverkan sker mellan Riksskogstaxeringen (Institutionen för skoglig resurshushållning) och Markinventeringen vid Institutionen för mark och miljö.
– Vi undersöker förhållandena i skog och mark, från vattennivåer, jordmåner och växtlighet till markens nuvarande näringstillstånd, surhetsläge och kollagring, berättar professor Lars Lundin. Under åren har vi sett att marken ändras bl.a. på grund av markanvändning, luftföroreningar och klimatförändringar. Bl.a. kan nämnas att efter en lång trend med klara miljöförbättringar, gällande försurning av vår skogsmark, är det nu mer osäkert vart utvecklingen är på väg. Därför måste vi nu göra en fördjupad utvärdering för att klargöra förhållanden och orsaker.
Programmet finansieras av Naturvårdsverket och det ska bland annat förse myndigheten med underlag för förbättringsåtgärder i miljön.
– En annan viktig uppgift vi har är att utföra inventeringar som beskriver markens bördighet ur skogsproduktionens perspektiv. I Sverige talar vi om att öka biomassaproduktionen för bl.a. energiändamål. Vi bidrar med underlag för en planerad kapacitetshöjning inom skogsbruket, framhåller Lars Lundin.

För bättre miljö och nyttigare råvaror
Vid Institutionen för mark och miljö forskar man även på jordbrukets inverkan på miljön med fortlöpande inventeringar av tillståndet i åkermark. Docent Jan Eriksson berättar att ett område inom forskningen kretsar kring livsmedelskvalitet, där man framförallt undersöker spårelement i råvarorna.
Åkermarksinventeringen leds av Jan Eriksson och finansieras av Naturvårdsverket . Vilka faktorer påverkar marken? Hur förändras marken över tid? Hur påverkas den omgivande miljön? är exempel på frågeställningar som man försöker besvara inom projektet.
–Vi samlar in och utvärderar data och gör dem tillgängliga, så att den kan användas av exempelvis myndigheter, lantbrukare, företag inom jordbrukssektorn i miljöarbete och produktionsplanering i jordbruket, förklarar Jan Eriksson.

Centrum för kunskapsutveckling
KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) är ett samarbetsforum för forskare vid SLU och intressenter utanför universitetet inom området kemiska bekämpningsmedel. Jenny Kreuger, föreståndare för centret, berättar att man framförallt fokuserar på att ta fram underlag som leder till minskad miljöpåverkan av växtskyddsmedel som används inom jordbruket.
CKB samordnar kunskapsutveckling och långsiktig kompetensutveckling, miljöövervakning, analyskompetens, utbildning och informationsspridning för branschaktörer och andra intressenter. Centret är också som en väg in till universitetet för externa aktörer som företag, myndigheter och andra intressenter inom jordbruket.
– Vi tillhandahåller kunskap som framförallt ska driva det hållbara jordbruket framåt. Vi undersöker bl.a. vattendrag och tar fram verktyg för att förutsäga olika pesticiders inverkan på miljön, både kort- och långsiktigt, sammanställer Jenny Kreuger.