Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni understryker att det under en längre tid varit ett alltför stort fokus på teoretiska utbildningar inom vuxenutbildningen – ofta utan arbetsmarknadsrelevans. De teoretiska utbildningarna har varit bra för människor som behövt komplettera sin utbildning för att bli behöriga för högre studier, men har samtidigt inte varit lika effektiva för den som vill omskola sig och återvända till arbetsmarknaden. Myndigheten för Yrkeshögskolan är en kraftinsats som för utbildningen närmare näringslivet. Den traditionella eftergymnasiala utbildningsformen passar inte alla – genom bildandet av Yrkeshögskolan har man skapat bättre villkor för en större grupp människor.
– Bildandet av Yrkeshögskolan, satsningen på Yrkesvux och ett lärlingssystem inom vuxenutbildningen är några exempel på reformer som görs på området i syfte att individualisera och bredda vuxenutbildningen. Dessa utbildningar har en stark arbetsmarknadsförankring och blir därmed mycket lönsamma både för individen och för samhället, säger Nyamko Sabuni inledningsvis.
Det pågår ett par processer kring översyn av vuxenutbildningens framtid. Den ena ser över den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå, med insatser som bland annat syftar till att bättre anpassa utbildningen till individernas behov och förutsättningar.
Den andra översynen omfattar en utredning för att införa en SFI-peng. Förhoppningen är att reformen ökar valfriheten för den enskilde och samtidigt sporrar mångfalden i näringslivet.
Yrkeshögskolans framtid
De yrkesutbildningar som utvecklas inom ramen för vuxenutbildningen är till för att skapa nya kurser, släppa in fler anordnare och öppna upp för nya möjligheter och målgrupper.
– Nu testar Myndigheten för yrkeshögskolan nya yrkeshögskoleutbildningar där man vill anpassa utbildningstakt och/eller den fysiska miljön till personer med funktionsnedsättningar. Yrkeshögskolan har också fått i uppdrag att stimulera och finansiera yrkesutbildningar som kan kombineras med utbildning i yrkessvenska för att nå fler nyanlända invandrare, fortsätter Sabuni.
Yrkeshögskolan har spelat en viktig roll i kampen mot arbetslöshet. Hela 86 procent av de studerande som slutförde sin yrkeshögskoleutbildning under 2010 hade jobb eller eget företag inom sex månader efter examen. Det är en unik framgång som grundar sig i Yrkeshögskolans förmåga att analysera arbetsmarknadens behov.
– Yrkeshögskolan grundades 2009 och är en relativt ny myndighet. Inledningsvis utvecklar vi Yh-utbildningar så att de blir tillgängliga också för människor med begränsad svenska och för personer med olika funktionsnedsättningar. För många och för snabba reformer riskerar att försvaga det som är Yh:s styrka – yrkesutbildningar av hög kvalitet och med stor arbetsmarknadsrelevans.
Fri och stark folkbildning
Regeringen satsar totalt 3,3 miljarder under 2012 för att värna om en fri och stark folkbildning. Det handlar om 150 folkhögskolor och tio studieförbund som på det sättet finansierar merparten av sin verksamhet.
– För mig är det viktigt att slå vakt om folkbildningens självständighet och kvalitet. Under 2012 pågår en utvärdering om hur vi bättre kan följa upp och mäta kvaliteten i folkbildningens verksamhet. I nära samråd med folkbildningen vill vi också under 2013 omformulera och vässa de prioriterade områdena för verksamheten, säger Nyamko Sabuni med eftertryck.
Bättre jämställdhet på arbetsmarknaden – grunden läggs i skolan
Regeringen fortsätter att genomföra de förslag som Delegationen för jämställd skola levererade.
– Vi jobbar från förskolan genom grundskolan och gymnasiet och vidare till högre utbildning. Könsnormer måste brytas och flickor och pojkar, män och kvinnor måste välja både utbildning och arbete mindre könsbundet.
De åtgärder som presenterades i en handlingsplan för jämställd arbetsmarknad och näringsliv fortsätter att genomföras. En utredning har därför tillsatts för att presentera förslag på ytterligare åtgärder som kan vidtas för att förbättra jämställdhet både i familjelivet och på arbetsmarknaden. Det krävs dock en attitydförändring för att fler kvinnor ska få möjlighet att synas i chefspositioner inom hela näringslivet.
– Det är över lag en stor utmaning att skapa ett jämställt näringsliv, och politiken kan inte lösa problemet helt på egen hand. Näringslivet har skyldighet att inte diskriminera vid rekrytering till höga positioner, exempelvis. Företagsägarna har ett ansvar vid utnämningar till styrelser. Ett aktivt ägarintresse för kompetens och jämställdhet gör skillnad och det har staten bevisat, poängterar Nyamko Sabuni.
Att fortsätta utveckla en familjepolitik som främjar jämställdhet är viktigt. På lång sikt är det som pågår i skolan det allra viktigaste, att motverka könsbundna utbildningsval som leder till en könssegregerad arbetsmarknad.
