SCA är en av de största drivkrafterna för den gröna omställningen

– Vi har kommit långt och vi bidrar redan starkt till den gröna omställningen, inte minst med de över 10 miljoner ton i årlig klimatnytta som SCA genererar. Den nyttan är fördelad på ungefär hälften från våra växande skogar och den andra delen är en effekt av våra förnybara produkters substitutionseffekt när mer klimatskadliga varor kan ersättas, säger Ulf Larsson.

– Våra industrier bidrar också till resurseffektivitet i samhället, exempelvis via elproduktion och fjärrvärme som en positiv bieffekt av vår verksamhet, fortsätter han. Den tekniska utvecklingen gör att det finns fina affärsmöjligheter i att bli ännu mer cirkulära och fortsätta utveckla värdekedjorna i takt med den tekniska utvecklingen.

Ett exempel är att återanvändning av koldioxid från massabrukens skorstenar skulle kunna förlänga värdekedjan med produktion av elektrobränslen i framtiden.

Det går att göra mer av skoglig råvara

Något som SCA länge förespråkat är att man bör kunna göra mer av skoglig råvara. Vilka är de viktigaste investeringarna som SCA gjort, eller planerar att göra, för att ta vara på ännu mer av de befintliga resurserna – det vill säga utan att avverka mer skog kunna producera ännu mer?

– Vi har gjort ett flertal sådana investeringar senaste åren, både stora och omtalade och något mindre och mer lokala. Sågen i Bollsta har moderniserats för att kunna öka sitt utbyte och få ut en större andel sågade trävaror ur varje träd och vår fabrik i Obbola har fått en markant högre kapacitet, bland annat genom en returfiberlinje som kan ta emot och processa 1 700 ton återvunnen fiber varje dygn, svarar Ulf Larsson.

När det gäller framtiden undersöks i skrivande stund möjligheter för att bygga ett stort bioraffinaderi vid Östrand i Timrå.

– Vi är ännu inte framme vid något investeringsbeslut, men vi ser att det finns potential att producera stora volymer förnybart flygbränsle från solid biomassa. Det skulle stärka möjligheterna att ta reda på mycket mer grot från de norrländska skogarna.

Med allt detta sagt, även med effektiviseringar, menar Larsson att det är lätt att föreställa sig att behovet av ökade uttag av råvara kommer att växa. Inte minst EU styr väldigt tydligt mot mer byggande i trä, mer förnybara drivmedel och att ersätta plastförpackningar och det kräver ett mer omfattande skogsbruk med stor tillväxt i skogarna.

Vikten av det svenska skogsbruket

Skogen är en av våra mest värdefulla resurser, men får inte den rättmätiga uppmärksamheten. Det trots att svenskt skogsbruk till stor del står för den svenska välfärdens bevarande och utveckling. Ulf Larsson kommenterar detta:

– I de län där vi huvudsakligen är verksamma står näringen för någonstans runt 5 procent av skatterna till kommuner- och regioner, vilket naturligtvis är ett betydande tillskott till välfärden. I landet är det runt 120 000 personer som jobbar direkt i näringen, inte minst på landsbygden, och många jobb i den övriga ekonomin är också beroende av skogsindustrin.

Hur är det med exporten då?

– Som exportnäring vågar jag påstå att skogsindustrin är extraordinär. Sektorn bidrar med exportvärden på över 160 miljarder kronor varje år och nettoexporten är fyra gånger högre än från tillverkningsindustrin, som är en större näring. Det beror på att vi använder inhemsk råvara och vidareförädlar den inom landet på ett effektivt sätt.

Utmaning att rekrytera

För att kunna fortsätta driva och utveckla skogsbruket behövs mer kompetens. Det finns oerhört många jobb inom skogsnäringen, men många är svåra att rekrytera till. Hur ser SCA på det?

– Det är absolut viktigt och i synnerhet i norra Sverige, där vi just nu haft ett högt tryck på nya investeringar, här finns det en konkurrens om personal. I förlängningen tror vi dock att det är positivt, ger mer tillväxt och gör arbetsmarknaden i norr mer attraktiv.

Hur gör SCA för att få tag på rätt kompetens?

– Vi jobbar med många olika verktyg, inte minst proaktivt arbete där vi tillsammans med andra industriföretag från vår region är ute på mässor och träffar studenter. Sen har vi andra typer av jobb som kräver ett annat angreppssätt. När det gäller skogsmaskinförare har vi börjat förbereda för en egen utbildning där den som pluggar ska få ersättning under studietiden och en snabb väg in i jobb.

Problematisk EU-lagstiftning

En oerhört viktig och aktuell fråga just nu är den föreslagna EU-lagstiftningen för skogsbruk (om att bevara istället för att skörda) som om den klubbas kommer att missgynna svenskt skogsbruk. Svenskt skogsbruk bedrivs redan hållbart och uthålligt med en skog som växer dubbelt så mycket som den avverkas. Så som förslaget ser ut nu skulle det strypa den gröna omställning som redan påbörjats.

– Det finns lagar och förordningar från EU som drar åt lite olika håll, resonerar Larsson. Å ena sidan bromsar man skogsbruket, men vill samtidigt se radikalt mycket större volymer förnybara produkter som kan skapa klimatnytta. Givetvis förstår man att det inte går att önsketänka fram mer konstruktionsmaterial, större volymer förnybart bränsle och förpackningsmaterial. Det kommer kräva skogsråvara och effektiva industrier.

Föreställningen att man kan skapa nyttor genom att låta skog stå som kolförråd är kortsiktigt och kontraproduktivt. Det styr mot träd som slutar växa och ta upp koldioxid och till slut dör, bryts ner och avger koldioxid utan att vi får ut några produkter som kan ersätta fossiltunga produkter.

– För mer klimatnytta krävs ett större skogsbruk och inom ramen ska vi fortsätta förstärka arbetet för biologisk mångfald och miljöhänsyn, sammanfattar Ulf Larsson.