Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har inte klingat av, snarare tvärtom. Den fientliga regimens långsiktiga mål kvarstår och ryska styrkor fortsätter sin framfart. Mot den bakgrunden har Sverige blivit en del av Nato och därmed har Försvarsmakten fått en ny definierad huvuduppgift i att försvara Sverige och allierade länder mot angrepp.
Beslutet måste främja säkerhet och avskräckningsförmåga
Det kollektiva försvaret inom Nato är under kraftig upprustning. För Sverige innebär det att mer pengar kommer att öronmärkas för Försvarsmakten och de investeringar i både material och personal som måste göras. Och det måste ske snart.
– Vi kan inte luta oss tillbaka bara för att vi numera ingår i en starkare säkerhetsgemenskap. Man kan inte köpa sig fri genom medlemskapet i Nato. Det krävs en motprestation och vi ska upprätthålla en förmåga att agera för vår säkerhet som land, men även för vårt territorium och våra allierades territorium, säger Överbefälhavare Micael Bydén.
Den gemensamma säkerheten måste utvecklas. Natos samlade styrka och avskräckningsförmåga bygger på starka nationella försvar inom 32 länder.
– Nu säger vi att vi är Nato. Sverige är Nato. Den skarpa planeringen inom Nato och allt vi inom Försvarsmakten företar oss, inklusive vår omfattande upprustning, går hand i hand. Det är tydligt att vi behöver handlingsfrihet inom Försvarsmakten, för att vi i tid ska kunna möta de krav som Nato ställer på det svenska försvaret, understryker Överbefälhavaren.
– Ett försvarsbeslut från regeringen som eventuellt låser oss i vad vi kan och får göra kommer inte att tjäna sitt syfte om målet är att Sverige ska upprätthålla säkerhet och avskräckningsförmåga, tillägger han.
Skriver historia
Försvarsmakten har redan påbörjat sin nya resa. Det är ett helt nytt sätt att arbeta efter att ha levt i drömmen om den eviga freden under så lång tid. Nu finns det ingen tid att förlora. Allt engagemang som går att uppbåda måste fram. Samtidigt är det svenska försvaret knappast tandlöst.
– Vi har redan många värden idag som vi för med oss in i Nato. Vi har välutbildad personal och kvalificerad materiel. Vi har en försvarsindustri som är mycket konkurrenskraftig och som bidrar till att stärka samtliga allierade inom Nato. Att vara allierad innebär också att vi har tillgängliga militära förband som kan agera utanför Sveriges gränser vilket är det nya för oss och där vi behöver förstärka mest, säger Micael Bydén.
De spetsiga förbanden förstärks, liksom logistik- och ledningsförband som stöttar den operativa verksamheten inklusive i händelse av beväpnad strid.
En annan viktig förmåga som förstärks nu är den att kunna leda värdlandsstöd. Det innebär att Sverige måste kunna ta emot allierade förband för operationer, träning, utbildning. Vid ett försämrat omvärldsläge kunna transitera förband genom Sverige, antingen för att stötta en tredje allierad, eller för att försvara Sverige. Även detta är delvis nytt för den svenska Försvarsmakten.
– Det vi gör nu är att skriva historia. För att kunna genomföra allt vi har planerat och som vi också måste genomföra för att kunna försvara Sverige och andra allierade, behöver vi hela samhällets stöd. Det gäller allt från företag och kommuner till invånare. Alla behöver på ett eller annat sätt engagera sig för att vi tillsammans ska bli starkare som allierade inom Nato, avslutar Micael Bydén med.
