Paasikivi är inte rädd för att säga vad han tycker och tänker. Men mest intressant är att han baserar sina uttalanden på noga övervägande och erfarenheter från ett helt yrkesliv inom det militära. Paasikivi undervisar i militär strategi vid Försvarshögskolan för att bygga upp kompetensen hos nästa generations officerare och befäl inom Försvarsmakten. Han är ett av Sveriges mest kända ansikten för Försvarsmakten.
Hur ser experten på nuvarande situation i Sverige, med ett försvar som successivt har rustats ner under flera decennier?
– Tanken på den eviga freden var god, men den höll inte i verkligheten, säger Paasikivi. Nu befinner vi oss i ett läge där nutida svensk försvarsmakt och säkerhetssektor behöver rustas upp igen, och det måste ske snabbt. Vi ser samma utmaningar som andra sektorer i samhället, vi behöver rekrytera fler och vi behöver investera i digitalisering och ny teknik bland annat. Det man kan konstatera är att hela försvars- och säkerhetssektorn är en framtidsbransch som kommer att växa kraftigt med arbetsgivare som kan garantera arbetstillfällen över lång tid.
Varför ska man söka sig till Försvarsmakten?
– Det är viktigt att komma ihåg att Försvarsmakten konkurrerar om arbetskraft precis som man gör inom alla näringar, betonar Paasikivi. Tycker man att det är bra att Sverige är och förblir ett fritt, demokratiskt land, då är det en ypperligt bra idé att söka sig till Försvarsmakten. Människor är olika och har olika uppfattningar om hur man bäst når målet om att bevara frihet och demokrati, men det väldigt många är överens om idag är att varje land behöver en egen försvarsförmåga. Sverige behöver ett eget försvar att förlita sig på, och det är precis det som ska byggas upp nu.
Hur akut är läget rent kompetensmässigt?
– Inom Försvarsmakten finns oerhört många roller och arbeten, det är så differentierat att många, och fler än man kan tro, skulle kunna hitta något intressant att arbeta med. Och Försvarsmakten behöver allas engagemang och intresse. Den personliga drivkraften varierar hos olika människor, men det finns ett helt annat medvetande kring försvaret och försvarsfrågor idag. I samband med den fullskaliga ryska invasionen och därefter Sveriges medlemskap i Nato har alla insett att vi lever i allvarstider, att allt som händer nu är på riktigt. Dessutom sker det i vårt närområde, i ett europeiskt land som inte är så olikt Sverige.
– Som jag vill beskriva det: för bara några år sedan var Försvarsmakten förvisso på samma bevekelsegrunder men mer som en intellektuell idé om att det möjligen skulle kunna bli krig någon gång framöver. Nu är kriget vår verklighet, fortsätter Paasikivi. Nu lever vi i Sverige i ungefär samma situation som våra baltiska grannar har levt i under en lång tid, det vill säga att man inser att det faktiskt finns en stormakt österut som utgör ett påtagligt hot. Hur ska det bemötas? Det är den stora frågan som alla diskuterar nu.
Hur väl rustade är det svenska försvaret gällande kompetens på högre nivåer?
– Försvarshögskolans verksamhet bidrar till att höja kompetensnivån inom Försvarsmakten och har även civila utbildningar. Den är det enda lärosätet i Sverige som har både militär akademisk utbildning på alla nivåer och civila akademiska utbildningar inom bland annat statskunskap, folkrätt och militär historia.
– Högskolan är väl nischad inom sitt område och utgör en viktig samarbetspartner för både företag och myndigheter gällande kunskap inom säkerhetssektorn. Den spelar en avgörande roll när det gäller långsiktig kompetensförsörjning på flera nivåer. Viktigt är dock att vi i Sverige kan höja intresset för att arbeta inom Försvarsmakten över lag, påpekar Paasikivi.
Paasikivi undervisar själv inom militär strategi baserat på det han kallar den beprövade erfarenheten. Kortfattat och mycket förenklat innebär det en jämförelse mellan den teoretiska kunskapen och det som händer i verkligheten inom olika scenarier. Ibland visar teori och verklighet inte samma sak, då är det speciellt viktigt
– Intresset för Försvarshögskolan är stort, men vi ser gärna att det blir ännu större. Jag medverkar främst i det högre officersprogrammet, vars studerande är människor mitt i livet, med samma livspussel som alla andra. Det är viktigt att vi med gemensamma insatser, det vill säga Försvarshögskolan och Försvarsmakten, kan inspirera fler att söka till de utbildningar som erbjuds och därmed långsiktigt stärka kompetensen inom det svenska försvaret och säkerhetssektorn i övrigt.
Allt sedan den 24 februari 2022 åker Joakim Paasikivi land och rike runt för att hålla föredrag om det aktuella läget i vår omvärld med koppling till den ryska invasionen. Han syns ofta i TV-rutan, det skrivs om honom i tidningarna. Ett som är säkert är att han har en unik förmåga att engagera, och kanske är det just det som behövs för att Sverige snabbt ska kunna bygga upp en försvarsmakt värdig ett Natoland.
Den sista juni i år går Paasikivi i pension efter cirka fyrtio år som officer och kommer efter det att göra mycket av samma saker som tidigare fast inte i uniform.
– Det blir nog en stegvis nedtrappning, säger han, och konstaterar att det säkert finns ett ”bäst före-datum” för efterfrågan på hans kunskaper men att det i rådande omvärldsläge tyvärr knappast blir det inom den närmaste tiden.
Utgåva Nr 2 2024
Bilaga Svenska Försvarsföretagen
Fotograf Anders G Warne
Dela artikeln
