– Det är viktigt att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och regeringens ambition är att den svenska handelsflottan ska öka, säger Carlson. Därför behöver det skapas motsvarande konkurrensförhållanden som i våra grannländer och andra konkurrentländer. Regeringen har därför tagit flera initiativ i syfte att nå dit.
Vilka är de konkreta insatserna?
– Vi har bland annat slopat stämpelskatten vid beviljande av ansökningar om inteckning i skepp. I början av nästa år införs en skeppslegodel i det svenska fartygsregistret för att underlätta för inhyrning av obemannade fartyg, så kallad bareboat charter. Vi jobbar också med att förbättra det svenska tonnagebeskattningssystemet för att inkludera fler fartygstyper och bli mer flexibelt.
Genom regeringens initiativ får svenska rederier bättre förutsättningar för sin verksamhet och kommer i högre utsträckning sannolikt att överväga svensk flagg. En ökning av antalet svenskflaggade fartyg är viktigt, inte minst för vår beredskap eftersom det stärker rådigheten över flottan i händelse av kris och krav på höjd beredskap.
Regeringens höstbudget innehåller dessutom flera satsningar på sjöfartsområdet – höjt anslag till Sjöfartsverket, förbättrat tonnageskattesystem och miljoner till järnvägsfärjorna.
Svensk sjöfart är troligtvis bland världens mest klimatsmarta. Hur kan man gynna det ännu mer?
– Det stämmer att svensk sjöfart troligtvis är den mest klimatsmarta och svenska rederier har i många år varit innovativa och visat pionjäranda. Inte sällan bygger svenska rederier till en högre standard än vad som krävs, både när det gäller säkerhet och miljöskydd. Detta kostar lite mer men det gynnar både människa och miljö, och det ökar lönsamheten i längden. Inte minst eftersom minskad bränsleförbrukning leder till minskade kostnader, svarar Carlson.
För att våga satsa på grön sjöfart är konkurrensneutralitet mycket viktigt och det uppnås enklast genom att ha samma spelregler för alla. Eftersom sjöfarten är global är internationella regler helt centrala. Därför har Sverige tillsammans med andra likasinnade stater arbetat intensivt med detta inom IMO (FN:s internationella sjöfartsorganisation). IMO har antagit ett långsiktigt mål att den internationella sjöfartens utsläpp av växthusgaser ska vara nettonoll till eller omkring år 2050. I anslutning till detta har IMO godkänt ett styrmedelspaket, ”Nettonollpaketet”, med tvingande regler. Detta är banbrytande eftersom det är första gången prissättning sker för en hel industri.
Carlson berättar att här på hemmaplan finns det också möjlighet att söka statliga medel hos Trafikverket för både forskning och för att utveckla innovativa lösningar för att göra sjöfarten grönare. Det kan handla om att utveckla segelriggar eller att använda AI för att optimera motorer och minska utsläppen av växthusgaser.
– Jag var själv med vid invigningen av Oceanbirds segelrigg i Landskrona nyligen och jag besökte även Donsörederiet Terntank som redan har segelrigg på ett av sina fartyg. Regeringen är angelägen om att ge svensk sjöfart de bästa förutsättningarna för att kunna leda utvecklingen. Det är både bra för klimatet och stärker svensk konkurrenskraft, eftersom vi kan exportera produkter och kunnande på en global marknad.
Har Sverige tillräckligt med kompetens för att fortsätta driva en sjöfart i världsklass?
– Kompetensfrågan är en utmaning i de flesta branscher; så även inom sjöfarten. Det spelar ingen roll hur många svenskflaggade fartyg vi har om vi inte har tillräckligt med personal för att bemanna dem. Branschen själva och befälsskolorna jobbar hårt för att locka fler tjejer och killar att välja sjöfartsutbildningar.
Vad kan man göra för att stötta utvecklingen?
– Regeringen bidrar på flera sätt, svarar Andreas Carlson. Redan i vår första budget fick de två svenska befälsskolorna tillskott av medel. Förra året beslöt även regeringen om en flexiblare utbildning till sjöbefäl som ger fler möjlighet att få det som vi kallar för fartygsbefäl klass VII. Vi har dessutom genomfört ändringar som nu gör det enklare för de som tillfälligt har en landtjänst på exempelvis ett rederikontor att åter igen söka ut en behörighet som sjökapten. Vi tittar även vidare på andra initiativ i dialog med branschen som kan leda Sverige i en positiv utveckling.
Har Sverige en framtid som sjöfartsnation?
– Vi kan vara stolta över vår historia som sjöfartsnation och jag är säker på att Sverige har en ljus framtid inom sjöfartsområdet. Det är viktigt eftersom 90 procent av vår utrikeshandel är beroende av sjöfarten. Den svenska varu- och livsmedelsförsörjningen är beroende av en robust, hållbar och konkurrenskraftig sjöfart, avslutar ministern med.
Utgåva Nr 2 2025
Bilaga Svensk Sjöfart
Fotograf Kristian Pohl/Regeringskansliet
Dela artikeln
