Jenny Elfsberg beskriver själv sin forskning som fantastisk ur många synpunkter. Hon arbetar tätt tillsammans med Försvarsmakten och FMV, samt även försvarsföretag där Saab står i frontlinjen.
– Det handlar framför allt om hur man inom försvarsmyndigheterna kan bli bättre på förnyelse och innovation inom processer, tjänster och produkter. Begreppet ”dual use” kan översättas till ”dubbel användning” och avser lösningar som kan användas både för civila och militära applikationer. Ett aktuellt exempel på det är hur kommersiella drönare används i försvarsinsatser. Historiskt skulle det aldrig vara en accepterad lösning, istället lades massor av tid och pengar på att utveckla egna, noggrant kravställda lösningar – den ledtiden har vi inte idag med dagens säkerhetsläge. Vi behöver hitta nya lösningar mycket snabbare och då är dual-use en bra möjlighet, menar Jenny.
Försvaret och industrin har över lång tid optimerat sina arbetssätt, sina processer, sina rutiner, hur man befordras – hela systemet är uppbyggt kring en förutsägbar steg-för-steg-process, som ett effektivt, välsmort maskineri. Detta har skett under en lång period av nedskärningar inom försvaret. Nu är läget ett annat och alla behöver rusta upp och öka beredskap samtidigt.
– Vi måste experimentera, utforska, prioritera innovationer. I befintlig verksamhet finns idag flera hinder för det. Det är där vi kan komma in och bidra med processer, principer och arbetssätt för ”dual use” innovation, förklarar Jenny.
Bäring på hela försvarsmaktens verksamhet
Jennys forskning kopplas till bland annat Sjöstridsskolan men har bäring på flera delar av försvarsmyndigheternas verksamhet. För att komma över hindren Jenny beskriver behöver man implementera nya synsätt. Där har man redan kommit en bra bit på vägen både inom försvarsmyndigheterna och industrin.
– Jag ser en generell tendens att organisationer försöker kringgå sin befintliga struktur för att driva innovation. I stället för att förändra det man redan har, skapar man särskilda enheter eller nischverksamheter som får ansvara för nytänkande. Det här ser vi både inom försvaret och hos stora företag. Det är bättre att integrera innovation rätt in i den befintliga organisationen för att få ut så mycket som möjligt av det man redan har som är bra, och se framåt hur man systematiskt kan stärka sin innovationsförmåga, så att den blir en självklar del av verksamheten och bestående över tid, anser Jenny.
Poängen är att innovationsförmågan ska komma till nytta i den befintliga verksamheten, och inte leva vid sidan av.
– Innovativa lösningar kan vara hur häftiga som helst, men om de inte kommer till användning gör de inte speciellt stor nytta. Den häftiga teknik som utvecklas måste komma med på samma förändringsresa som organisationen gör. Annars lever man ju kvar i det gamla och nytt blir bara störmoment.
Försvarsmakten identifierar sin egen förmåga till förnyelse
Det Jenny gör just nu är att undersöka och kartlägga i syfte att hjälpa försvarsmakten att identifiera sin befintliga förmåga till förnyelse. Även när verksamheten ska vara så effektiv som möjligt finns det utrymme för innovationer, och speciellt om man ser till dual-use, som kan vara ”off-the-shelf-lösningar” som modifieras. Det är en mycket snabbare väg till färdig lösning.
– Vi människor har en inbyggd drivkraft att göra saker bättre, även när organisationen inte är utformad för det. Som forskare är det stimulerande att bidra i organisationer som delar vår vision om att skapa utrymme för innovation. Det ska bli spännande att arbeta vidare med det här under vintern och våren. Utmaningen finns inte bara inom försvarssektorn utan omfattar även totalförsvaret och beredskapen inom EU och Nato, säger Jenny.
Lösningar från BTH kan skydda mot klimatförändringar
Klimatförändringar ställer till det överallt. Vi har själva orsakat dem, och måste själva hitta lösningar för att minska klimatförändringarnas omfattning. Det har forskare på BTH tagit fasta på. Marco Bertoni forskar på digitala tvillingar för att kartlägga katastrofrisker till följd av klimatförändringar. I nästa steg kan man baserat på det utveckla försvar för att skydda miljön.
Marcos projekt RESIST är redan väl uppmärksammat i media och har bland annat omnämnts på SVT Play. Marco har bland annat kartlagt risken för översvämningar i Karlskrona med hjälp av så kallade digitala tvillingar. Programmet som Marcos team använder tillsammans med annan teknik för att simulera hur miljön påverkas vid olika katastrofer, som till exempel översvämningar och extremväder, har utvecklats av augmentcity.no.
Den digitala tvillingen byggs genom att man i programmet för in olika data, för att se hur miljön, till exempel i Karlskrona, skulle påverkas vid översvämning. Själva programmet har modeller som bygger på data bland annat från SMHI, MSB och region Blekinge.
– Det viktiga här är inte enbart att kartlägga potentiella scenarier. Det viktigaste är att de digitala tvillingarna kan användas för att ta fram lösningar på de problem som kan uppstå. Det ger en ökad beredskap mot katastrofer. Det går att simulera flera olika typer av naturkatastrofer, därför är programmet så användbart. Vi diskuterar ofta hur den kan användas för att engagera både invånare och beslutsfattare, öka förståelsen och göra beslutsprocessen mer demokratisk och partecipativ, förklarar Marco.
Just nu används Karlskrona som fallstudie i programmet, men målet är att fler områden ska finnas med. Tanken är att på sikt kunna omfatta hela världen. Det är fullt möjligt att göra med dagens teknik. Och av yttersta vikt eftersom klimatförändringar och dess problem knappast är lokala.
