– Under 1960-talet fick Sverige och Europa in en fot i den globala rymdforskningen genom att börja sända upp sondraketer med olika typer av forskarutrustning ombord. Den verksamheten utvecklas fortfarande på samma plats härpå Esrange utanför Kiruna än idag. Esrange anses idag dessutom vara en av världens mest mångsidiga rymdbaser, med kompetens inom många olika rymdverksamheter, berättar Stefan Gustafsson, strategichef på SSC.
Det dagliga arbetet på rymdbasen
Det statligt ägda rymdbolaget SSC, Swedish Space Corporation, ansvarar för den dagliga driften av rymdbasen utanför Kiruna. Sondraketer, som från början användes för att forska på olika fenomen i atmosfären såsom norrsken, tillämpas idag för forskning ovan atmosfären inom ett mycket brett spektrum av områden, som att samla in mer information om solstormar och partiklar som även påverkar livet på vår planet.
Sondraketer används även för teknisk och medicinsk forskning där man vill dra nytta av tyngdlöshet. Det kan exempelvis vara materialforskning för fjärde generationens kärnkraft men även för att utveckla nya medicinska behandlingar för komplexa sjukdomar. Allt som gynnas av att experiment utförs i tyngdlöshet är av intresse och här har SSC kunder världen över.
En annan form av forskning utförs med hjälp av stratosfäriska ballonger, där de största är dubbelt så stora som Globen i Stockholm. Ballongerna flyger på en höjd av cirka 40 km, och har kapacitet att ta med stora forskningsinstrument för experiment eller för att observera rymden, atmosfären eller jorden. Den här tekniken ger möjligheter att täcka stora områden under lång tid. Ballongen kan flyga med stratosfärsvindarna, vilket innebär att den kan flyga polcirkeln runt, och efter ett varv landa på Esrange igen. Normalt flyger man över till Canada eller Alaska och landar där efter en knapp veckas flygning.
Rymdverksamheten kan tredubblas
Utvecklingen inom rymdforskning och ny rymdteknik går nu snabbare än någonsin. Den internationella rymdbranschen kan tredubblas under de närmaste två decennierna om det fortsätter i samma takt som nu. Det är få branscher som utvecklas i samma takt, vilket gör ett arbete inom just rymd extra intressant för den som vill vara med och förändra världen.
– Efterfrågan på hållbar teknik ökar och samtidigt utvecklas mindre och lättare satelliter med allt större användningsområden. Det finns ett tydligt samband mellan utveckling av hållbar teknik för framtiden och rymdverksamhetens utveckling. Redan idag kan man med hjälp av satelliter utföra mätningar och observationer av jorden från rymden. Det kan vara till stor hjälp för att exempelvis upptäcka väderfenomen, utvecklingstrender, händelser och katastrofer i ett tidigt skede, förklarar Stefan Gustafsson.
Antalet satelliter kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. Därför blir rymdtrafikledning ett aktuellt område att jobba med, något som redan görs vid Esrange.
Vad händer härnäst?
Under 2020 invigdes en ny testbädd för avancerad raketteknik. Redan nu finns det två tyska bolag etablerade i testbädden, som bland annat utvecklar återanvändbara raketer och motorer med nya bränslen. Och fler företag och projekt är på väg in.
Intresset för att få etablera sig i testbädden är stort och drar med sig ännu mer högteknologisk utveckling till den norra regionen och Sverige.
I slutet av 2022 blir nästa steg i utvecklingen av Esrange klart. Då kan den första europeiska rymdhamnen invigas, och ge Europa en sedan länge önskad möjlighet att skjuta upp satelliter från från europesik mark. Om allt går som planerat kan den första satelliten skickas upp redan 2023, vilket blir ett enormt steg för hela Europa.
– Vi bygger grunden för ett innovativt och högteknologiskt ekosystem som expanderar med global räckvidd från norra Sverige. Allt som sker just nu i kombination med de förmågor vi redan har gör Esrange till världens mest mångsidiga rymdbas, konstaterar Stefan Gustafsson.
