Fre 19 aug / År 40 / Nr 3 2022

Kunskap är nyckeln för en mer lönsam skogsindustri

Skogsindustrin i Sverige är extremt viktig ur många perspektiv. Ett av de främsta är att det finns väldigt många arbetstillfällen inom skogsnäringen. Skogen ger också en ekonomisk trygghet för Sverige, men det går att skapa en ännu bättre lönsamhet och samtidigt bibehålla en hög bevarandegrad. Kunskap är nyckeln.

Francisco Aguilar, professor på Institutionen för skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Skogen som resurs är viktig för sysselsättning, råvaruförsörjning, exportintäkter och rekreation. Något som dessvärre präglar det svenska skogsbruket är att det inte är så effektivt som det skulle kunna vara, eller som det behöver vara för att skapa tillväxt för Sverige.

Det finns förstås utmaningar i form av höga bränsle- och arbetskostnader, men det går att kontra med teknik som gör skogsbruket mer effektivt.

– Det svenska skogsbruket kan enbart konkurrera globalt om det är högteknologiskt och högeffektivt, säger Francisco Aguilar, professor på Institutionen för skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Drivkraft för regional utveckling

Att utveckla ny teknik och metoder som gör skogsbruket mer effektivt är något som SLU har arbetat med länge. Det kan kopplas till SLU-förordningen och det utökade uppdraget där lantbruksuniversitetet ska verka för ett hållbart nyttjande av naturresurser. Definitionen hållbart omfattar då alla aspekter av hållbarhet, det vill säga även ekonomiskt.

– Vi behöver bidra till en ökad förståelse för skogsnäringens roll som katalysator för tillväxt. Där bör skogens roll som möjliggörare i lokala samhällen lyftas, då den ger både arbetstillfällen och intäkter som bidrar till regional utveckling. Man bör alltså inte stirra sig blind på skogen som ekonomisk motor baserat enbart på export, utan också se skogens möjligheter som drivkraft för att utveckla lokala samhällen i Sverige och då speciellt i glesbygd, förklarar Francisco Aguilar.

Hur kan skogen bäst nyttjas?

Det finns enorma möjligheter att skapa mer värde ur skogen. Det är en central fråga för SLU. Hur kan man då arbeta för att öka intäkterna och därmed också lönsamheten för svensk skogsnäring?

– Jag är övertygad om att det viktigaste är att se till att pengar stannar i lokala samhällen och i Sverige. Vi bor i Europas skogstätaste land och det finns ingen anledning att till exempel importera skogsprodukter av den sort som finns att tillgå lokalt. Istället bör det satsas mer på att på ett hållbart sätt nyttja den svenska skogen i större utsträckning och även behålla så många förädlingssteg inom landet som möjligt för att behålla kontroll över värdekedjan, svarar Francisco.

Ytterligare en risk med import är att man förlorar viktig kunskap. Det behövs en ökad förståelse för eventuella okända konsekvenser av att avstå från att nyttja skogsresurser i Sverige fullt ut, och förvänta sig att eventuella volymer helt enkelt importeras istället för att faktiskt ta vara på den stora resurs som finns i landet.

– Vi bidrar med oumbärlig kunskap inom skoglig ekonomi och om hur man kan få ut mesta möjliga ur den svenska skogen på ett hållbart sätt. Det är en viktig orsak till att SLU grundades överhuvudtaget, avslutar Francisco Aguilar med.