Den nya tidens säkerhetsbild är mycket olik den som många är vana vid i Sverige. Det nuvarande säkerhetsläget ställer helt nya krav på Sverige liksom de flesta andra demokratiska stater att snabbt agera och bygga upp sina försvar. I Sverige finns beredskap och vi kan också dra nytta av att mycket av vår ingenjörskunskap kommer från försvarsindustrin.
– Vi har bibehållit bredd av förmågor och vi har mycket kvalificerad personal, tekniska system och materiel. Det aktiva försvaret av Sverige bygger på att vi kan behålla den kompetens vi har och samtidigt attrahera nya medarbetare. Vi behöver kvalificerad personal inom alla kompetensområden som bidrar till att stärka vår samlade förmåga att försvara Sverige, säger Micael Bydén.
Behöver attrahera fler till Försvarsmakten
Den personal som finns och som är aktiv inom Försvarsmakten är förmågor som utbildats företrädelsevis inom den egna organisationen. Framöver så behövs mer kompetens som kommer från andra håll, som fått sin skolning inom andra organisationer men som vill vara med och göra skillnad för Sverige och bidra till att landet förblir fritt.
– Vi behöver attrahera fler till Försvarsmakten och till de företag som levererar system och materiel till försvarets olika försvarsgrenar. Här är det framför allt tre saker som måste göras. Vi har krigsförband som är riktigt bra i Sverige, men de är få. Vi behöver för det första bygga upp mer volym och skapa förutsättningar för ökad uthållighet, och det behöver vi göra inom alla förband, inte bara krigsförbanden, förklarar Micael Bydén.
– För det andra så behöver vi koppla samman våra olika förmågor med system av system. Det handlar om att utbyta information mellan olika plattformar för att kunna agera snabbt och med precision på marken, i luften och till sjöss. Det kan till exempel vara ett örlogsfartyg som ser ett mål i luften eller under ytan. Den informationen måste kunna överföras till andra plattformar och system för att snabbt kunna hantera en situation.
– Den tredje delen som är viktig för att stärka det svenska försvaret är att utveckla det vi kallar för interoperabilitet. Vi, det vill säga både personal inom försvaret samt våra tekniska system, ska kunna kopplas ihop med de förmågor som finns hos våra framtida allierade inom Nato. Här eftersträvas en hög nivå av integration tekniskt och taktiskt, samt inte minst språk, taktik och hur vi jobbar tillsammans med andra länder. Lyckas vi med det här så bidrar vi från Sveriges sida till Natos avskräckningsförmåga, vilket är det vi liksom alla Nato-länder eftersträvar att göra, berättar Micael Bydén vidare.
Det svenska försvaret är välorganiserat och sitter på mycket stark kompetens, som i vissa fall är världsledande inom tekniska specialområden. Samtidigt behöver försvaret öka sin rekryteringsförmåga för att svara på det aktuella behovet och inte minst rusta och förbereda inför Sveriges anslutning till Nato.
Natoprocessen och försvarets förberedelser
Anslutningsprocessen till Nato är en politisk företeelse och Sverige befinner sig nu i startgroparna för att bli en del av Nato.
– Den politiska processen är Försvarsmakten inte en del av, men vi är ansvariga för att förbereda och planera vår organisation baserat på att Sverige kommer att bli en del av Nato, understryker Micael Bydén.
– Vi har redan lagt ner väldigt mycket arbete på förberedelserna, allt sedan Sverige som nation blev inbjuden till att ansluta sig under 2022. Vi har nära samarbete med Natos strukturer vilket innebär att vi för en nära dialog och vidtar åtgärder inom ett antal områden. Under våren har vi även fått bekräftat att vi ligger före tidsplanen enligt Natos processer, något som vi naturligtvis är mycket stolta över, fortsätter Bydén.
Försvarsmakten förbereder i skrivande stund Sveriges försvar som en del av Natos avskräckningsförmåga. Det är den största företeelsen inom svenskt försvar på många decennier. Att få vara en del av den processen är något som borde locka fler till försvaret, anser överbefälhavaren.
– I samma sekund som vi blir medlemmar, så ska vi kunna stärka Natos struktur med våra förmågor. Det har vi för avsikt att säkerställa och det är det viktigaste vi arbetar med just nu, och det arbetet fortsätter under hela 2023 – 2024. Samtidigt kommer vi att fortsätta skicka stöd i olika omfattning till Ukraina, som vi har gjort sedan kriget bröt ut. För att kunna göra det så behöver vi ett starkt nationellt försvar, och därför är det så viktigt att Försvarsmakten fortsätter stärka sin rekryteringsförmåga och ökar sin attraktionskraft, säger Micael Bydén som avslutning.
