Unikt samarbete mellan forskning och sjukvård

Att utveckla tekniker och metoder som är direkt kopplade till sjukvårdens och patienternas behov – det är målet för forskarna vid plattformen Clinical Diagnostics vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab). Det nära samarbetet mellan forskning och sjukvård gör att nya, avancerade diagnosmetoder snabbt kommer till användning.

Clinical Diagnostics startades i sin nuvarande form i slutet av 2013 och är tillgänglig för forskare och kliniker i hela Sverige. De som ansöker och får ett projekt beviljat får del av plattformens kunskap, teknik och service. Det är sjukvårdens och patienternas behov som styr vilka projekt man prioriterar att ta in.

Nationell spridning
Under de senaste två åren har forskare och sjukvårdspersonal vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm arbetat med att bygga upp en verksamhet som präglas av samverkan och kunskapsutbyte inom plattformen.
– Resultatet har överträffat förväntningarna, säger Richard Rosenquist Brandell, överläkare på Akademiska sjukhuset. Han leder arbetet inom Clinical Sequencing, en av tre enheter under Clinical Diagnostics. Han fortsätter:
– Nästa år kommer även liknande verksamheter i Göteborg och Lund att anslutas till Clinical Diagnostics. Plattformen börjar också få den nationella spridning som är syftet med SciLifeLabs verksamhet. Den forskning vi bedriver här kan leda till utveckling av nya tekniker som kommer att gynna sjukvården i stort, även om vi i dagsläget fokuserar på ett antal utvalda områden.

Tre samverkande enheter
Inom plattformen finns tre tätt samverkande enheter som verkar i nära anslutning till sjukvården i både Uppsala och Stockholm: Clinical Biomarkers, Clinical Sequencing och Clinical Genomics.
– Tillsammans representerar de tre enheterna en bred kunskapsbas inom diagnostikområdet för viktiga sjukdomsgrupper som till exempel cancer, hjärtkärlsjukdomar och ärftliga sjukdomar, förklarar Richard Rosenquist Brandell. Det är kunskap som den moderna sjukvården behöver för att kunna implementera ny teknik som inte bara effektiviserar arbetet kring diagnostiken, utan även bidrar till att rätt diagnostik görs betydligt tidigare i sjukdomsprocessen. Det vinner alla på – patienterna som får ett bättre omhändertagande, såväl som samhället som kan spara stora ekonomiska resurser.

Ny teknik gynnar patienterna
Richard Rosenquist Brandell arbetar främst med forskning och metodutveckling baserat på DNA-sekvensering, det vill säga kartläggning av arvsmassan. Med hjälp av sekvensering kan man bl.a. bestämma behandlingsval vid cancer beroende på vilka genetiska förändringar patientens tumörceller uppvisar och därigenom skräddarsy behandlingen.
Tekniken, som kallas next generation sequencing (NGS), har framgångsrikt implementerats vid både Akademiska sjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset, där den används för att kartlägga tiotusentals gener.
– En av de största utmaningarna inom sekvenseringsområdet är att de nya teknikerna genererar stora mängder data som sjukvården i vanliga fall inte kan hantera. Det är också mycket viktigt att data filtreras så att endast relevant information efterfrågas i varje enskilt fall, och att klinisk expertis finns på plats så att tolkningarna blir rätt och patienterna får rätt omhändertagande. Därför måste vi skräddarsy användandet till varje sjukdomsområde, och bygga multidisciplinära team så att tekniken kan komma till nytta. Det är en av de främsta anledningarna till att vi har etablerat Clinical Diagnostics, förklarar kollegan och överläkaren Anna Wedell, som delar sin tid mellan Karolinska Universitetssjukhuset och enheten Clinical Genomics i Stockholm.


Uppsala SNL 2015-4 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-4

Huvudtema: Uppsala
Uppsala i spännande förändring

Uppsala län tillhör huvudstadsregionen och är således en del av Sveriges mest folktäta och snabbväxande regioner. Om 20 år bor det säkerligen 800 000 fler människor i regionen, motsvarande en tillväxt som är bland de största i Europa ...

Back to top